Energikris?

International energy agency (IEA) publicerade  i dagarna  en rapport som beskriver dystra utsikter för den globala energianvändningen. Om detta skriver i stort sett samtliga svenska media idag

Det talas om en ökning av den totala energianvändningen på mer än  50% fram till 2030. Ännu mer alarmerande är uppfattningen att merparten av ökningen kommer att tas ut i en ökad förbränning av fossila bränslen. Något som borde få Al Gore och andra miljöalarmister att fullständigt gå i spinn.

 Detta sker samtidigt som oljepriset är uppe på aldrig tidigare skådade nivåer, och förväntas passera 100 $/ fat, kanske redan ikväll. Större delen av världens energireserver återfinns i diktaturer, instabila  halvdemokratier och rena banditstater. Undantagen är få, vår granne i väster ”den sista sovjetstaten” Norge är en av undantagen. Jag skulle gärna se ett ytterligare ökat samarbete och utbyggnad av norska gasledningar till Sverige. Med ökade priser på olja, kol och gas är Sveriges energibehov och svensk industri utlämnade till ett antal despoter, kungar och prinsar, som på bekostnad av svensk konkurenskraft och svensk tillväxt kommer att profitera stort på vårt stora energibehov. Detta måste vi ändra på. I takt med att framför allt Kina och Indiens behov av energi ökar, ökar världsmarknadspriserna.

 Så vad kan vi själva göra för att trygga vårt eget framtida energibehov samtidigt som vi slår vakt om den energiintensiva svenska industrin? Jag erkänner gärna att mina kunskaper på området är hemvävda och basala. Internet och öppna media utgör mina källor till kunskap. Därför uppmuntrar jag till en öppen och förutsättningslös debatt. Jag vill dock påpeka att jag anser att vi måste vara oerhört restriktiva med att långsiktigt binda upp oss i energileveranser från diktaturer och länder som utnyttjar energireserverna för politiska syften. Men överbevisa mig gärna. 

Jag har ett antal förslag.

* Slut långsiktiga avtal med norska gas och oljeproducenter. Uppmuntra norska infrastruktursatsningar i tex gasledningar till mellersta och södra Sverige.

* Förnya och modernisera den svenska vattenkraften. Många kraftverk har 30-50 år på nacken, och en modernisering kan ge åtskilliga procent i effektivitet.

* Utred vindkraftens möjligheter som framtida energikälla. Dagens vindkraft kännetecknas av höga kostnader, ineffektivitet och otaliga driftstopp. Kan vindkraft vara en framtida kraftkälla? Vid vilka energipriser är det lönsamt att investera stort i vindkraft?

* Utred förutsättningslöst en utbyggnad av svensk kärnkraft. Idag står 45% av den svenska elproduktionen av kärnkraft. Kärnkraften kan för mycket lång tid framöver vara en bra energikälla för de svenska hushållen och den svenska industrin.

* Utred förutsättningslöst en svensk inhemsk brytning av uran. Uranfyndigheternas omfattning i Sverige är omdebatterat, men bla gruvingenjör på myndgheten Bergstaten,  Gunnar Svanfeldt anger siffran till 15 % av hela världens kända urantillgångar. Andra siffror anger 1% av världstillgången, men det vore ändå mycket med tanke på att Sverige har 0,15 % av världens befolkning.

* Sveriges uranfyndigheter är en strategisk energiresurs och brytningen borde lagstiftningsvägen regleras för att prioritera svensk energiproduktion i första hand. I detta fall måste Sveriges framtida energibehov väga tyngre än fria marknadskrafter och fri företagsamhet. Den framtida energikrisen kan bli av sådana magnituder att inga andra alternativ återstår. Vilket svider i mitt för övrigt marknadsliberala hjärta.

* Fler förslag? Synpunkter?

 Att vi måste spara energi är en självklarhet. Men det räcker inte nu, och det kommer inte att räcka i framtiden.

32 Responses to Energikris?

  1. Frans Johansson skriver:

    Än så länge verkar få tycka som mig, men jag anser att vi starkt ska begränsa byggandet av nya vindkraftverk. Dom är inte bara ineffektiva utan också extremt fula. De förstör vår vackra svenska natur där dom ploppat upp i snart varje horisont. I och med att sticker upp högst och att dom rör på sig så fastnar blicken direkt på dom snurrande rotorbladen istället för skogen, bergen och grönskan. Kan man tala om ljusförorening på platser där det aldrig är mörkt borde det nu vara läge att börja prata om horisontförorening.

  2. Adulruna skriver:

    Den dag det på allvar börjar talas om uranbrytning i Sverige kommer jag sätta på mig gummistövlar,yllekofta, runda glasögon, lösskepparkrans och kedja fast mig utanför Riksdagen. Jag är inte rabiat kärnkraftsmotståndare, utan anser att vi bör låta de krafterverk vi har rulla vidare sin naturliga livslängd (och även öppna Barsebäck igen). Det förutsätter och en import av uran. Uranbrytning ger oerhöra miljöförstöringar där stora arealer blir radioaktiva och förgiftade av aggressiva kemikalier för generationer – både oerhörda landarealer och ibland även grundvattnet. Det finns en anledning till att uran ofta kommer från diktaturstater där man kan göra som man vill.
    En annan sak är arbetarna. Vi kommer nog behöva importera arbetskraft för detta, det är en påfallande cancerrisk att arbeta i en sådan miljö (inte på något sätt jämförbart med att jobba i ett kraftverk), enär det frigörs radioaktiva gaser och damm som är svårt att helt undvika. De flesta som jobbar i sådana gruvor lever i länder där gemene man inte är utbildade om riskerna, eller i diktaturer där man historiskt kommenderat bl.a. politiska fångar de farligaste arbetsuppgiferna.
    Självklart finns även uranbrytning i civililiserade länder, bl.a. USA och Frankrike, det förstnämnda dock inte särskilt känt för sin omsorg för arbetarnas väl och ve – eller sin höga utbildningsnivå bland folk. Dessa två länder har dock bra exempel på hur snett det kan gå, båda har haft olyckor med att de radioaktiva vattendammarna svämmat över och läckt ut (citerar Greenpeace):

    ”Den största olyckan med en sådan avfallsdamm skedde 1979 i Church Rock, USA. När vallen kring dammen brast forsade över 1000 ton sediment och 370 000 m³ radioaktivt förorenat vatten ut ur dammen och förorenade en 110 km lång sträcka av floden Rio Puerco. Den senaste dammolyckan skedde 2004 i Frankrike vid urananrikningsfabriken Comurhex Malvési. Vid den olyckan spreds ca 30 000 m³ förorenat sediment i området.”

    Här finns ett bildspel om den teckiska uranbrytningen (som upphörde i och med kommunismens fall) med kommentarer till bilderna:

    http://www.greenpeace.org/sweden/bilder-och-video/konsekvenser-av-den-tjeckiska-uranindustrin?page=1

    En länk till info om uranbrytningens konsekvenser mer allmänt:

    http://www.greenpeace.org/sweden/kampanjer/karnkraft/uran

  3. Johnny Skalin skriver:

    Ser vi till dagens energikällor finns det i princip inga alternativ till kärnkraft och vattenkraft. I alla fall inte om vi vill hålla tillbaka koldioxidutsläppen. Jag tycker dock att vi borde vänta med en kärnkraftsutbyggnad tills att vi ser hur lyckat ITER-projektet blir. Vi får hoppas att fusionskraften blir lyckad, för i så fall kommer vi inte ha några problem med energiförsörjningen i framtiden. Sverige borde f.ö. gå med i ITER-projektet också som nation, för att visa vår goda vilja – och inte delta enbart via EU.

    I framtiden ser jag också en stor potential i solenergin, speciellt i och med de nya cellerna som är under utveckling nu. De kommer att bli mycket billigare och samtidigt mycket effektivare. Enda nackdelen – för svensk ekonomis del – är att större delen av den svenska solenergiutvecklingen flyttats/köpts upp av Tyskland. Men det är en annan fråga i sammanhanget.

  4. Sven-Olof skriver:

    Om jag ska samanfatta de 3 första kommentarerna.
    Vi vill inte ha vindkraftverk, för de förstör boendemiljön, är ineffektiva och dyra. Vi ska inte ha inhemsk uranbrytning pga av arbetsmiljöskäl och pga en potentiell risk för förstörda vattendrag och förstört grundvatten. Vi ska inte bygga ut den inhemsa kärnkraften. Vi vill inte öka förbränningen av fossila bränslen. Vi ställer våra förhoppnngar på framtida eventuella energikällor, som fortfarande inte finns. Ungefär på samma sätt som man gjorde vid kärnkraftsomröstningen för snart 30 år sedan.

    Energikrisen kanske inte väntar till 2030. Den kan vara här vilken dag som helst. Vi möter förmodligen en tid när 100 dollar/fat minns som rena fyndet för oljan.

    Vilka förslag har vi, förutom alla nej?

    Mvh Sven-Olof

  5. Frans Johansson skriver:

    VI kan börja med ett JA för forskning inom kärnkraften! Med den information jag besitter just nu vill personligen definitivt ha kvar och bygga ut kärnkraften. Hurvida uranbrytning är farligt är jag alldeles för dåligt insatt i för att kunna uttala mig om, så det blir till att förkovra sig lite.

  6. Johnny Skalin skriver:

    Jag är ingen kärnkraftsmotståndare så länge det inte finns bättre alternativ. Men det är snart år 2008. Om cirka 7 år kommer vi förhoppningsvis se om fusionskraften är realistisk eller ej. Ett kärnkraftverk är ju inte billigt att bygga, och tar dessutom lång tid att färdigställa. Kan ju vara dumt att slösa stora resurser på detta nu för att strax ha mycket bättre alternativ. Se till att fortsätta effektivisera kärnkraft och vattenkraften istället, och stäng inga fler reaktorer.

    Vad gäller solpanelerna så är de under en mycket närstående framtid färdiga för massproduktion. De kan utgöra ett ypperligt komplement till alla villaägare – ja, till flerfamiljhus med för den delen. Vidare finns det mycket energi att spara på olika värmepumpsystem.

  7. Sven-Olof skriver:

    Johnny. Jag är ingen kärnfysiker, det ska gudarna veta. Men den lilla kunskap jag har om fusionskraftens faror får dagens kärnkraftsproblem att verka små, även om man slipper faran med strålningen. Att fysiskt kunna slå ihop lätta atomkärnor är en sak, att kunna kontrollera processen, dessutom i 100 miljoner grader celsius verkar vara en större nöt att knäcka. Troligtvis är det också så att vi i framtiden inte bara måste ha en elproduktion som motsvarar dagens nivå. Vi måste förmodligen ersätta fossila bränslen som energikälla vid de flesta av våra transporter. Där är varken biogas eller etanol hållbara alternativ. Om vi tänker oss tanken, att vi inom en 10-15 års period skulle bli tvugna att omställa våra transporter till eldrift. Hur hittar vi dessa kraftkällor?

    Solpaneler är säkert bra, men skulle de funka idag, eller imorgon lördag i Sundsvall? Vi i Östersund fick i alla fall några decimeter snö inatt.

    Bra att ni kommer med positiva förslag, Johnny och Frans. I det här fallet innebär ofta ett NEJ, ett JA till ett ännu värre alternativ.

    Mvh Sven-Olof

  8. Tonie skriver:

    Varför inte börja med att använda kylvärmen från våra igång varande kärnkraftverk till uppvärmning av bostäder, växthus mm? På så vis kan vi bli i det närmaste självförsörjande avseende energi, återstår endast delar av transportsektorn vilkens energinvändning inom ngt decennium kan vara löst med bränsleceller/rapsdiesel.
    Varför har inte något politiskt parti detta på programmet?

  9. Oskar skriver:

    Adulruna, Kanada är idag ledande exportör av uran, och de största urantillgångarna finns i Australien, där det mesta som utvinns exporteras. Tror du att arbetarna och invånarna i två moderna nationer som Kanada och Australien lider av uranbrytningen? Knappast. Jag tror att de värnar minst lika mycket om miljön och arbetarnas hälsa som vi gör här i Sverige.

    Skalin, ITER-projektet är bra men det beräknas inte starta förrän 2008. Då ska man först bygga reaktorn, vilket tar ca 10 år, och därefter bedriva forskning och göra tester i ytterliggare 20 år. Dessutom, man har byggt testreaktorer tidigare. Det är nog troligare att det påbörjas fler forskningsprojekt parallellt med och efter ITER, än att man börjar bygga kommersiella fusionskraftverk. Fusionskraft är framtiden. Vi kan inte räkna bort andra energikällor idag p.g.a. det.

    Jag tycker att det är läge att satsa på kärnkraften. Även om de tidigaste ”Generation IV”-reaktorerna (grymt coola!) beräknas kunna tas i kommersiell drift om ca 20 år, så finns det idag möjlighet att bygga reaktorer som är bättre och säkrare än de vi har nu (Generation II). I Finland bygger man i dagsläget en reaktor av generation III, en Evolutionary Power Reactor, som beräknas producera ca 60% mer energi än t.ex. Forsmark 1, samtidigt som den är säkrare än våra reaktorer.

  10. Johnny Skalin skriver:

    Jag är inte heller någon kärnfysiker utan får förlita mig på de som är kunniga på området. Fusionskraften har ju vissa nackdelar den med som alla andra. Det är ju det vi får se om de lyckas lösa.

    I övrigt är det ju klart att det inte går att köra på olja, gas och kol i all evighet – då det är en ändlig resurs. Det bidrar dessutom kraftigt till försurning, cancer och troligen även global uppvärmning. I Sverige täcker vi dock under större delen av året energibehovet med befintlig kärnkraft samt vattenkraft. Lär ju tyvärr också dröja innan vi ser en rejäl produktion av elbilar som håller måttet. Inte minst därför måste miljöpolitiken också vara en del i utrikespolitiken. Men det betyder även att vi har råd att vänta sju år till på att se hur det blir med fusionskraften.

    Men jag håller med om att etanol eller biogas inte kan täcka behoven. I princip ingen snö i Sundsvall, mer än nåt som mer liknar ett frostlager, men vad gäller solpaneler så fungerar de ju naturligtvis inte om det ligger flera decimeter snö på dem. Men det problemet är ju marginellt, eftersom den stora delen av befolkningen bor i de södra breddgraderna av vårt avlånga land.

    Jag kan för övrigt inte tänka mig att vi inom en 10-15års period tvingas ställa om våra transporter till eldrift. Det finns stora oljereserver i det visserligen mindre lönsamma oljeskiffret. Idag utgick också en nyhet om stora nya fyndigheter i Brasilien, som om det stämmer innebär att Brasilien får oljereserver lika stora som Norge. Många gånger tidigare har man pratat om att oljan är på väg att ta slut. På 1970-talet utlöste dessa spekulationer till en rejäl oljekris. Men ja, nångång tar oljan trots allt slut. Men inte blir det inom 10-15 år.

  11. Adulruna skriver:

    Sven-Olof:

    ”Vi vill inte ha vindkraftverk, för de förstör boendemiljön, är ineffektiva och dyra. Vi ska inte ha inhemsk uranbrytning pga av arbetsmiljöskäl och pga en potentiell risk för förstörda vattendrag och förstört grundvatten. Vi ska inte bygga ut den inhemsa kärnkraften. Vi vill inte öka förbränningen av fossila bränslen. Vi ställer våra förhoppnngar på framtida eventuella energikällor, som fortfarande inte finns. Ungefär på samma sätt som man gjorde vid kärnkraftsomröstningen för snart 30 år sedan.”

    Det du säger är relevant, men det är viss skillnad på att göra grundvattnet radioaktivt och ohjälpligt förstöra enorma arealer för generationer och att tycka en vindsnurra sabbar utsikten. Den senare kan man enkelt montera ner den dag den blir energimässigt obsolet eller om man bara lednsar på den. Det är också mer än ”dåliga arbetsförhållanden” när skrämmande stora delar av urangruvearbetarna får lungcancer. Man får använda huvudet lite när man sollar bland nackdelarna för respektive lösningar.

  12. Adulruna skriver:

    Fusionsenergi beräknas enligt gällande expertis som något vi i bästa fall kan hoppas på vara i kommersiellt bruk kring 2050. Låt säga att de är pessimister och säga 2030. Fortfarande något vi kan glömma under lång tid framöver. Jag är personligen kanska engagerad i dessa frågor om min 5-öres analys är följande:

    – Vindkraft är svårt att göra storskaligt så att det kan ersätta nuvarande kraftverk. Gotland, Öland och andra avsides ställen med förhållandevis låg befolkningstäthet och avsaknad av tung industri är de som är mest bestjänta av detta. Dessutom har de mycket kustliner, vilket gör att det finns mer vindrika områden.

    – Vattenkraften bör som Sven-Olof säger moderniseras. Personligen tycker jag även att den borde byggas ut, i alla fall i moderat utsträckning. Klart att det förstör naturnsköna områden och vore jag en lax så tyckte jag kanske annorlunda. Dock så handlar det här om en omdaning av natur, inte förstörande av sådan. I jämförelse med uranbrytning är det rena rama lottovinsten. Sverige borde kunna bli självförsörjande enbart via elkraft, men det är kanske oklokt, enär torka en sommar i så fall kan äventyra energiförsörjningen. Vi bör ha en överkapacitet där andra typer av kraftverk ingår.

    – Kärnkraften bör som jag tidigare kommenterade fasas ut. De enorma summor som förloras genom at stänga dem i förtid kan göra mycket större nytta för miljön och energiproduktionen. Underhåll kraftverken och öppna Baresbäck igen och bygg ut vattenkraften i takt med att dessa fasas ut.

    – Värmekraftverk bör samtliga stängas ner under en utfasningsprocess, samt lagstadgat byggstopp för nya.
    Dispans kan ges för gaseldade värmekraftverk i viloläge i en vattenkraftbaserad framtid som reservkraft om torka ger upphov till vattenbrist.

    – Solkraft är meningslöst i stor skala i Sverige. I Tyskland användare man det på t.ex. parkeringsautomater och liknande kan säkert fungera i alla fall i södra delarna av Sverige. Och en villaägare kan kanske värma vatten med solseller. I övrigt tummen ner.
    DOCK, solkraft skulle kunna ha stor betydelse om man byggde stora kommersiella solkraftverk i t.ex. Sahara, ledde elen till kusten och omvandlade energin till vätgas genom elektrolys och förbrände vätgasen i svenska gaskraftverk. Vatten blir den enda biprodukten. All teknik för detta finns idag. problemen är dock följnande:

    1. Länderna i fråga är korrupta och politiskt instabila, vilken får investerare om redan är skeptiska till nya tekniker att dra öronen åt sig.

    2. Man skulle behöva konstruera särskilda vätgastankers, enär vätgas är extremt flyktigt och oerhört explosivt. Kräver mycket pengar att konstruera och tillverka. Investerare lär vara försiktiga.

    3. Politisk vilja saknas.

  13. Sven-Olof skriver:

    Adulruna. Först vill jag säga att mina exempel i artikeln inte till 100% är mina åsikter, utan jag försöker på detta sätt skapa en debatt kring ämnet genom att föra fram några kontroversiella förslag.

    Jag vill påpeka att mitt förslag om uranbrytning lydde ”Utred förutsättningslöst en svensk inhemsk brytning av uran.” Detta innebär inte att jag förespråkar en inhemsk uranbrytning. Men vi måste väl i ärlighetens namn ändå kunna unna oss en förutsättningslös utredning? Att använda hälsoproblem för gruvarbetare i utvecklingsländer som en inteckning för att vi i Sverige inte ska bryta uran, håller inte.

    Med den argumentationen måste vi genast stoppa svensk järnframställning då hälsoriskerna för personal, samt miljökonsekvenserna är för stora. Jag har i sommar på plats sett följderna av järnmalmsbrytning, i Komsomolsk, Ukraina. En gruvdrift av öststatsmått på samma sätt som ditt exempel från Tjeckien. Gruvan i Ukraina skulle inte få hålla öppet en enda sekund till, om man tog hänsyn till svensk arbetsmiljölagstiftning, och gjorde en svensk miljökonsekvensanalys. Vi måste väl ändå kunna utreda OM det finns möjlighet att bryta svensk uran på ett acceptabelt sätt ur miljö och arbetsmiljöperspektiv.

    På samma sätt måste vi väl ändå förutsättningslöst kunna utreda en utbyggnad av svensk kärnkraft? Utredningen i sig är inte radioaktiv, såvitt jag vet. Men adulruna kanske har såna kunskaper så att sådana utredningar känns helt meningslösa?

    Jag delar din bedömning om fusionsenergi.

    Vindkraft, ja egentligen all kraftproduktion bör ligga så nära användaren som möjligt. ”spillet” i de svenska kraftnäten är betydande, och är en direkt följd av de långa transportavstånden.

    I norrland har vi en övertro att norrländsk vattenkraftsproducerad el transporteras ända ner till sydsverige. Att norrland förser övriga Sverige med el, vilket naturligtvis inte stämmer. El väljer alltid den enklaste vägen, dvs den el som produceras i norrland förser i första hand elintensiva norrländska industrier och hushåll med el. Eventuellt bidrar norrlänsk elproduktion till en lien del av mellansveriges konsumtionMellan och sydsverige har egen kärnkraftsproducerad el som motsvarar 45% av sveriges totalvolym. Man har dessutom egen vattenkraft, oljeeldade kraftverk och viss annan produktion.

    Med dina exempel ser jag inte att vi på detta sätt säkerställer en svensk elproduktion som motsvarar efterfrågan.
    Vi måste ställa oss frågan, vad är värst?
    För i den här debatten är det svårt att finna bra, acceptabla lösningar på alla plan.

    Mvh Sven-Olof

  14. Lars Flemström skriver:

    Den över 100 meter höga och glödheten Kvarntorpshögen är Sveriges i särsklass största soptipp och miljöförorening. Och största energilager. Sveriges desperata behov av flygbensin under andra världskriget ledde till ett snabbt beslut, utan minsta miljökonsekvensanalys, att utvinna olja ur Närkeskiffern.

    Där fordom fanns ett idylliskt bondlandskap breder nu ett flera kvadratkilomoeter stort månlandskap med vattenfyllda kratersjöar ut sig – något som Kumla kommun nu försöker göra till en turistattraktion. Det surrealaistiska intrycket försärks av ”konst på hög” (Har inte även världskändisen Lars Vilks medverkat?).

    1 % av energin i skiffern var möjlig att utvinna! Resten dumpades som slagg. Under de 20 år (1940 – 1960) som energiproduktionen i Kvarntorp pågick växte den glödheta slagghögen till ansenliga mått, Toppen når 157 m ö h och är därmed landskapet Närkes högsta punkt.

    Ingen teknik finns för att utvinna den dupmade energin. Slaggen är nämligen starkt frätande, och skulle förinta en värmepump på några minuter. Men å andra sidan har vi sådär 10 000 år på oss att uppfinna en teknik för utvinning av energin ur högen. Så lång tid beräknas det nämligen ta innan högen har svalnat till naturlig temperatur.

    Trots att Kvarntorpshögen är Sveriges hittills värsta exempel på gigantisk miljöförstörelse i energijaktens namn, har den ett pedagogiskt budskap om lösningen på Sveriges energiproblem: Lagring av inhemsk solenergi i gigantiska värmelagar, t ex bergrum fyllda med hetvatten! Förklaringen är skillnaden mellan yta och volym. Ju större värmelager, desto mindra yta (som avger energi) i förhållande till volymen.

  15. Oskar skriver:

    Var är mitt inlägg? Först stod det ”awaiting moderation”, sedan började det komma inlägg EFTER mitt, och det stod fortfarande ”awaiting moderation”. Slutligen togs det bort. Vad har hänt? Jag skrev ingenting stötande alls, och jag byggde min argumentation med fakta.

    =(

  16. Oskar skriver:

    Aja, jag vill i alla fall ställa en fråga till Adulruna.

    Idag exporterar Kanada mest uran i hela Världen, samtidigt som de största utantillgångarna finns i Australien, som också exporterar en hel del. Tror du att dessa två moderna länder låter sina gruvarbetare jobba under usla förhållanden, med risk för sin hälsa? Tror du att dessa länders arbetsmiljölagstiftning och miljömedvetenhet är sämre än Sveriges?

  17. Frans Johansson skriver:

    Adulruna:

    Jag har kollat på länkarna till greenpeace, där informationen du hänvisar dina ställningstagande till, finns. Dock ställer jag mig frågande till om Greenpeace verkligen är en pålitlig faktabank i denna fråga, med tanke på att dom fundamentalt är rabiata kärnkraftmotståndare. Det är lite som att leta info om Sverigedemokraterna på vänsterpartiets hemsida.

    Jag lär mig gärna mer om uranbrytningens konsekvenser, men länka gärna till sidor med mer nyanserade analyser.

  18. Lars Flemström skriver:

    Svensk energidebatt har sedan 1970-talet styrts av en en enda tanke: Varmed ska kärnkraften ersättas, om det ens är möjligt? Den stora myten är att det stora problemet är PTODUKTIONEN av energin, när det verkliga PROBLEMET är lagringen av den produserade energin.

    Denna myt har hjälp spekulanter i vindenergi, och markägare som upplåter mark till vindkraftproducenterna, att skära guld med täljknivar, utan att bidra ett dugg (eller mycket lite) till energiförsörjningen, när den behövs. Med ständiga larmrapporter om växthuseffekt har man skapat en krisstämning, att stora naturkatastofer hotar och kan avvärjas genom en omedelbar och gigantisk utbyggnad av vindkraften.

    Ohederligheten i miljökriskampanjerna slår alla rekord, när man inte samtidigt slår fast att det behövs storskaliga energilager, om vindkraften ska avvärja någon miljökris. Därom inte ett ord, eftersom det skulle spräcka vindkraftens dåliga ekonomiska kalkyler.

    Energibehovet är minimalt varma sommardagar, när industrier och andra arbetsplatser är stänga, värmepannorna är avstända och villaägarna värmer sitt badvatten med solfångare. Om det regnar kraftigt i augusti och under varma höstdagar, fylls vattenmagasinen i de norrländska älvarna och de småländska åarna, medan turbinerna står stilla, dammluckorna inte är breda nog, och miljarder kilowattimmar dränker hem och hus i älvdalarna.

    Vindkraftens ”lönsamhet” beror inte bara på att vindkraftproducenterna smitit ifrån att investera i energilager, utan dessutom på att vindkraften inte bär kostnaderna för översvämningarna. Bedrägeriet fullbordas av att enskilda konsumeter kan köpa garanterat (om det blåser) vindkraftproduderad el. Detta är en av konsekvenserna av anarkin på energimarknaden. Ingen tar ansvar för helheten.

    Det måste ställas betydligt större krav än hittills på energiutbyte från vindkraftverk för kommesiellt bruk, för att motivera förstörelsen av landskapsbilden. I dagsläget kan inga nackdelar med gigantisk solkraft, men samma sak sa vi ju om vindkraften före den stora utbyggnaden.

    Energilagring kan ske på de klassiska sätten, kolgårdar, oljecisterner, vattenmagasin för vattenkraftproducerad el, men därtill via produktion av högeffektiv vätgas, pumpkratverk och gigantiska hetvattenlager. Solenergi, som producerats av midnattsolen i Norrland, kan sedan transporteras till storstädernas fjärrvärmesystem med tankbåtar eller tankvagsntåg.

    Pumkraftverk är reverserande vattenkraftverk, som i ena riktningen omvandlar elenergi (från t ex vindkraft) till mekanisk energi (i vattenmagasin), och i andra riktningen omvandlar mekanisk energi till elenergi. Kraften i ett vattenfall är ett exempel på mekanisk energi. Till skillnad mot vanliga vattenkraftverk är pupkraftverken inte beroende av att det finns naturliga stora vattenfall på platsen, och skulle anläggas i bergstrakter i storstädernas närhet.

  19. Tore skriver:

    Vi tvingas obenhörligt till att skaffa fler kärnkraftverk.
    Även att öppna det som felaktigt har stängts (Barsebäck)…

    Att sätta upp ”vindkraftverk” runt om i Sverige, visar endast okunnigheten om dess ”miljöpåverkan”, skador bland djurliv och människor, och ett förfärligt oväsen, nära bebyggda platser. De enda som tjänar på dessa är ”ägarna”. Haverier och befolkningen kommer att få denna nota, som ytterligare belastning. Det är bevisat att ”växelhusen” i dessa havererar ofta, till extra kostnad för förbrukarna. Det nämnes ju en 50% ökning av el-förbrukning, och att bara
    tänka på dessa kostnadskrävande ”monster” med så låg energi
    produktion, är både naivt och okunnigt…

    Urantillgångar i världen? Det talas om 1 % i Sverige. Jag
    har hört att 85 % av världens urantillgångar finns i Sverige
    och jag betvivlar inte denna utsago! Att höra och läsa en del som är negativa till denna resurs, visar okunnskapen om att utnyttja denna naturtillgång, när ”problem” uppstår som kan ”främja” jordens befolkning, och därmed det energibehov till de demokratiska stater, som saken gäller!…

    Produktion av metangas kan vara en dellösning på energi-behovet. Även om det är ett ”skitet” jobb, så finns stora möjligheter till en effektiv närproduktion…

    Enskilda ”fastigheter” med solceller kan också vara alternativ, om statsmakten bistår med ”bidrag”, istället för
    till vindkraften…

    Å andra sidan har jorden växlat i temperatur i alla tider.
    Till och med på Grönland har det bevisligen varit en tempererad zon, där exotiska träd med frukter en gång växt.
    Jag anser att det för närvarande är en ”hysterisk massa”,
    som idag gör sin röst skyhög. Om det är risk för ”översvämmning”, varför bosätter sig ändå människor på
    dessa platser. Samma sak med jordbävningar. Varmt och kallt
    klimat har växlat sedan ”jordens uppkomst”. Frågan är vad
    som dessa klagande människor kommer med nästa gång…

  20. Oskar skriver:

    Ok, mitt tidigare inlägg försvann trots allt inte!

    Det forskars just nu mycket om vågkraft, och huruvida vi kan dra nytta av det i Sverige. Mats Leijon, som på 90-talet utvecklade ABB:s Powerformer-generator, vilket minskade effektförlusterna med ca 3 %, och som nu är professor vid Uppsala universitet, leder Vågkraftsprojektet Islandsberg: http://www.nyteknik.se/art/47565

    Projektets hemsida: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/Islandsberg.html

    Han håller även i ett projekt där man har konstruerat ett vertikalaxlat vindkraftverk, alltså helt annorlunda från de vindkraftverk vi har idag (man behöver ej gira för vinden).

    Projektets hemsida: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/vind.html

    För den intresserade.

  21. Adulruna skriver:

    Till Oscar:

    ”Idag exporterar Kanada mest uran i hela Världen, samtidigt som de största utantillgångarna finns i Australien, som också exporterar en hel del. Tror du att dessa två moderna länder låter sina gruvarbetare jobba under usla förhållanden, med risk för sin hälsa?”

    De gör säkert vad de kan för att förmildra omständigheterna, men det är nog de mycket höga lönerna som gör att det talas tyst de negativa konsekvensera.

    ”Tror du att dessa länders arbetsmiljölagstiftning och miljömedvetenhet är sämre än Sveriges?”

    Generellt sett – absolut! De är inga dåliga länder, men Sverige har alltid varit ett föregångslad inom dessa områden.

  22. Adulruna skriver:

    Till Sven-Olof:

    – Du har rätt i att Vattenkraften idag bara förser norlla derlarna av landet samt delar av mellansverige. Jag har inte påstått annat. Det jag påstod är att detta kan förändras.
    Du har även helt rätt i att det är stora energiförluster vid eltransport över långa sträckor. En dellösning kan vara att uppmuntra elslukande industrier att hålla till norröver (med subventioner och naturligt lägre priser) i övrigt är det något man får leva med för att få ren el

    – Nej, utredningar i sig förstör inte miljön. Men behöver vi verkligen göra utredningar om självklarheter? Det går bara att bryta uran på ett sätt (borträknat ännu sämre obsoleta metoder)och man vet vad detta gör med miljön.

    ”Att använda hälsoproblem för gruvarbetare i utvecklingsländer som en inteckning för att vi i Sverige inte ska bryta uran, håller inte.”

    Häloskälen för arbetarna är förvisso det mindre problemet, ingen tvingar ju folk att arbeta där. Den groteska miljöförstöringen är det egentliga skälet. Men jag vill ändå invända mot det du säger. Tjeckien är inte och har aldrig varit ett utvecklingsland, ett begrepp man använder om Tredje Världen. Tjeckien (som en del av det dåvarande Tjeckoslovakien) var en den av den mer sällan omnämnda Andra Världen och var dessutom det förmodligen mest civiliserade av dessa tillsammans med Ungern.
    Men visst, låt oss tala om Lyckans Paradis USA:

    http://www.miljomagasinet.se/artiklar/070430_ursprungsfolk.html

    Eller Australien (saxat från http://nejtilluranbrytning.nu/UranbrytningGB.htm):

    80 % av radioaktiviteten blir dock kvar i  slagghögarna som bl a avger radongas  som kan ge upphov till lungcancer. Hälsovådligt radioaktivt damm sprids också från slagghögarna med vinden.
    Stora mängder vatten behövs  vid gruvbrytningen. Detta processvatten blir radioaktivt och bidrar till att vattendrag och grundvatten i omgivningarna blir radioaktiva i tusentals år. Det mest radioaktiva processvattnet förvaras ofta i dammar. Vid urangruvan Olympic Dam i Australien förbrukas varje dag 30 miljoner liter vatten. Lokalbefolkningen och miljöorganisationer kräver att gruvan stängs. Urangruvan Ranger i Australien  stängdes då dricksvattnet förorenades krafigt, uranhalten i dricksvattnet överskred 400-falt gränsvärdena.
    Man beräknar att mängden radioaktivt avfall vid Olympic Dam kommer att uppgå till ofattbara 160  miljoner ton innan gruvan tömts på brytvärt uran. År 2005 rapporterades att hundratals fåglar oförklarligt dött i gruvområdet. Gruvan är dessbättre avsides beläget men den ursprungsbefolkning, s k aboriginer, som finns i området har drabbats hårt.

    Göran Bryntse, Tekn Dr
    Lektor vid Högskolan Dalarna

    Samma sida påpekar även något anant tänkvärt:

    ”Ett dammbrott inträffade i New Mexico i slutet av 1970-talet då en avfallsdamm brast och förgiftade Rio Puerco-floden med radioaktivitet. Dammbrott inträffar då och då även i Sverige, t ex  vid Bolidens gruva i Aitik år 2000.”

    Slutligen. Att jämföra Greenpeace med att V informerar om SD vinner inga priser. Greenpeace må vara partiska, men de har samtidigt en trovärdighet att slå vakt om (till skillnad från de företag som har miljarder att tjäna på exploatering som ofta betalar för utredningar). Ta t.ex. Bush önskan om att utvinna olja i arktiska Alaska, enligt honom och hans ”utredningar” skulle det bara ”lämna ett litet fotavtryck i dessa enorma arealer”. Som Greenpeace påpekade var det inte riktigt en objektiv uppfattning.
    Dessutom drivs det ideellt av personer som gör något de tror på, de har inga köttgrytor med skattepengar att slå vakt om. De har heller inte en generell politisk samhällsidé de slår vakt om, de vill att vi ska ha en ren miljö med naturlig flora och fauna oavsett hur samhället ser ut i övrigt.

    Greenpeace utvecklade en bil som kunde köra på under 0,4 liter milen innan bilindustrin gjorde det för att bevisa att det går. Kort därefter slog VW mynt av detta med att lansera Lupo som nästan tangerade detta och nu har nästan alla sådana märken sådana bilar. GP har otvivelaktigen gjort mycket gott för oss under åren och uppmärksammar ofta saker långt innan det kommer till allmän kännedom.

  23. Lars Flemström skriver:

    Varför numreras inte inläggen längre? Med numrering av inläggen var det lätt att hänvisa till tidigare inlägg, egna eller andras, i stället för att nya inlägg ska börja med långa citat. Läs mitt inlägg 10 nov 16.59 om Kvarntorpshögen! Där finns ett människotillverkat energilager som räcker i 10 000 år. Problemet är bara att ingen har kommit på teknik att utvinna energin.

    Oscar har länkat till en professor i Uppsala, som forskar om vågkraft och vertikalaxlade vindkraftverk. En artikel finns också om solceller, som är en svensk exportprodukt. Men det behövs en rejäl prissänkning för att solkraften ska bli konkurrenskraftig för elproduktion. Men varför används inte solkraften till storskalig värmeproduktion. Läs inlägget om Kvarntorpshögen!

    Stora vinster finns att göra på effektivisering av energianvändningen. Med en ny sorts gatubelysning kan sparas el motsvarande produktionen i fyra medelstora vattenkraftverk. http://www.nyteknik.se/art/53400. Dubbelt så mycket ljus för samma kostnad, alternativt samma totalkostnad med fördubblat elpris per Kwh. Kan sol och vind då bli lönsamma alternativ?

    En förtida avveckling av kärnkraften skulle framtvinga ett storskaligt ibruktagande av halvfärdiga alternativ. Vi som jobbar på den politiska sidan kan inte säga åt forskarna, att det ena eller det andra är framtidens melodi, men vi kan styra lite med forskningsanslagen, och vara extra generösa om något verkar lovande. Som kommunalpolitiker bör vi hålla emot, så att vi inte får storskalig miljö- eller horistontförtöring, som blir en flopp i energiproduktionen.

    Låt oss först avvakta vad forskarna får fram, om sol-, vind-eller vågkraft är framtidens medlodi. Och sedan måste ju industrin, som har sina egna forsknings- och utvecklingsavdelningar, ta vid och få ner tillverkningskostnaderna.

    Det är ingen politisk specialitet att diskutera tekniken i detalj (det begriper forskarna och teknikerna bättre), men det tillhör politikens uppgifter att ta de övergripande besluten och göra avvägningarna mellan olika intressen, exempelvis energiproduktion / miljövård. Det är också politikernas uppgift att besluta hur beroende vi ska vara av importerad energi.

  24. Johnny Skalin skriver:

    Oskar: Om dina uppgifter om ITER stämmer är det ju inte mycket annat att göra än att satsa på kärnkraft samt ösa in mer resurser till fusionskraftsexperimentet.

    Vindkraft kan ju inte ersätta kärnkraften. Solkraften kan bara komplettera, även om jag personligen tror det blir ett bra komplement inom bara nåt/några år. Men då endast om man kan förmå konsumenten/fastighetsägaren att satsa på det (personligen tänker jag göra det), eftersom stora solkraftverk inte kan producera tillräcklig mängd energi. Och fossila bränslen för att producera el skapar enorma miljöproblem med oförutsägbara långsiktiga effekter.

  25. Lars Flemström skriver:

    Johnny Skalin:
    ”Vindkraft kan ju inte ersätta kärnkraften.”
    – Så, hela Sveriges yta, skulle inte räcka? Det är en fråga om lagring av energin tills den behövs, ekonomi, och om vi vill förstöra hela vårt land med vindkraft.

    ”Solkraften kan bara komplettera, även om jag personligen tror det blir ett bra komplement inom bara nåt/några år. Men då endast om man kan förmå konsumenten/fastighetsägaren att satsa på det (personligen tänker jag göra det), eftersom stora solkraftverk inte kan producera tillräcklig mängd energi.”

    – Problemet för dig som enskild fastighetsägare är att du inte gör av med tillräckligt mycket energi, som ryms i ett värmelager av den storlek som behövs för att värmen inte ska stråla ut innan du behöver den.

    – Vad menar du med att stora solkraftverk inte kan producera tillräklig mängd energi? Är mindre solkraftverk mer effektiva? Även här inställer sig frågan: Räcker inte Sveriges hela yta för det antal solfångare, som behövs för att täcka landets energibehov? Frågan är hur energin ska lagras från den norrländska högsommaren till den mörka och kalla årstiden. Om alla ni fastighetsägare i Sundsvall går ihop om ett gemensamt värmelager, klarar ni nog det. Ni kan dämma av en del av Sundsvallsbukten och lägga isolertak över, så har ni hetvatten som räcker i flera tusen år. Eller varför inte bygga ett hetvattenmagasin på Södra Stadsberget, så får ni elenergi på köpet när vattnet släpps in i fjärrvärmenätet. Pumpar upp vattnet gör ni med vindkraft.

    Hoppas inget tar förslaget på allvar. Det vore ett effektivt sätt att första sd:s valrörelse i Sundsvall! Men hur som haver. Energiutbytet från solkraft i förhållande till anläggningskostnaden måste minst fördubblas, för att solkraften ska ha en framtid. Men i så fall har den verkligen en framtid. I investeringskostnaden för sol och vind, måste energilagret räknas med. Du kör väl inte bil utan bensintank?

  26. Johnny Skalin skriver:

    Lars Flemström:

    Jo, använder vi Sveriges stora härliga yta till att slå upp vindkraftverk överallt är det ju klart att vindkraften är lösningen. Men inte blir det snyggt och inte blir det kostnadseffektivt. Inte heller kan varken vindkraften eller vågkraften lösa energibehovet runt om i världen. Och energiproblemet är inte minst ett globalt problem.

    Nej, jag kan inte lagra all energi jag som privat fastighetsägare tar emot sommartid via solpaneler. Jag har dock två alternativ: antingen kan jag använda solpanelerna som ett tillskott, eller så kan jag under perioder då solenergin ger ett större bidrag än utnyttjande värma upp exempelvis ett borrhål – för att sedan återanvända energin under vinterhalvåret via ett värmepumpssystem. Jag påstår inte att inte heller detta ger energiförluster. Men det är i alla fall en bättre lösning än ingen lösning alls, och när de nya effektiva och billigare panelerna når marknaden kommer iaf jag att satsa på detta. När det sedan kommer effektivare solpaneler som producerar el lär jag också fylla på taket med såna med.

    För övrigt förespråkar jag kärnkraft före en luft full av cancerpartiklar, gifter och skadeämnen. Alternativen vi har är inte särskilt många i dagsläget.

  27. Adulruna skriver:

    ”För övrigt förespråkar jag kärnkraft före en luft full av cancerpartiklar, gifter och skadeämnen. Alternativen vi har är inte särskilt många i dagsläget.”

    Detta förutsätter i så fall en fortsatt import av uran.

  28. Lars Flemström skriver:

    Johnny Skalin.
    Om den tiden kommer, när solkraften blir kommersiellt konkurrenskraftig, kan fastighetsägare göra en extra förtjänst genom att hyra ut sina tak till kraftbolagen. Precis som markägare idag hyr ut sin mark till vindkraftbolagen. Då kommer gatorna i Malmö i december och januari att lysas upp av lagrad midnattssol från Norrland!

    Solpaneler och vindsnurror måste bli så effektiva att inte bara produktionen av sol- och vindkraft blir konkurrenskraftig. Ett konkurrenskraftigt konsumentpris måste även inkludera lagringen under minst ett halvår. Om, i så fall, varje villaägare ska ha sitt privata bergvärmehål som energilager, får man räkna med ”gigantiska” strålningsförluster, mätt i FÖRLORAD ENERGI I FÖRHÅLLANDE TILL MÄNGDEN URSPRUNGLIGEN LAGRAD ENERGI.

    Gör nu följande experiment: Värm två kittlar med vatten, i lika tjockväggiga grytor, som rymmer 1 respektive 10 liter vatten. När kokpunkten är nådd, sätter du på tättslutande lock (så att ingen värme förloras direkt till luften) och tar av grytorna från spisen. Ta tid, hur lång tid det tar för temperaturen i grytorna att sjunka till rumstemperatur.

    Det tar olika lång tid för de olika grytorna. 1 liter vatten svalnar mycket snabbare än 10 liter vatten. Du kan göra om experimentet med t ex 25 cm isolering (eller hur tock isolering du har på ackumulatortanken)på grytorna.

    Om du har vedeldning (eller solkraft) mot ackumulatortank, kan du ta tid hur lång tid det tar för vattnet i ackumulatortanken (som under experimentets gång inte får vara inkopplad på husets värmesystem) att sjunka lika mycket i temperatur.

    Nu kan du enkelt (om du är bra i matte) räkna ut hur stort (i kubikmeter) ett värmelager ska vara för att förlora högst 10 % av den ursprungligen tillförda energin under sex månader. Minsta energiförlusterna torde du få med ett väl isolerat klotformigt bergrum. Tömning av energin i bergrummet sker sedan på samma sätt som med en ackumulatortank med skiktning. Om det tillförda hetvattnet ursprungligen var 95 grader, kan du under hela tömningsprocessen (från nyår till midsommar) få ut drygt 80-gradigt vatten i fjärrvärmenätet.Utan värmeväxlare.

    Elenergi, oavsett om den produceras med sol eller vind, lagras i vattenmagasin (som vid vattenkraft), medelst reverserande turbiner (pumpkraftverk). Sådana finns redan i Sverige – men kanske inte i Norrland, som har tillräckligt med ”naturlig” vattenkraft.

    Klart vi ska delta i energidebatten. Men se upp med alarmister! Vi ska inte förstöra det svenska landskapet mer än nödvändigt med olika energianläggningar!

  29. Johnny Skalin skriver:

    Lars Flemström:

    Som sagt, jag tror på solenergi som ett komplement. Solpaneler kan inom kort med hyffsad ekonomi komplettera befintligt uppvärmningssystem under vår och höst samt stå för allt tappvatten under sommartid.

    Själva kruxet med borrhål är att de kontinuerligt tappas på energi ( såvida man inte har tur och träffar på en jätteåder). Detta problem kan man minimera genom att skicka ner överskottsenergi från sommarhalvåret ner i borrhålet. Du måste inse att jag inte propagerar för att solenergi skall ersätta alla andra alternativ.

    Att spränga upp gigantiska hålrum i berget och fylla dem med 95-gradigt vatten med hjälp av solenergi, för att sedan skicka ut 80-gradigt vatten i fjärrvärmenätet under ett halvår låter bra utopiskt. Realistiskt? Skulle krävas alldeles kollossalt enorma mängder vatten om du inte samtidigt skulle isolera berget rejält – men hur skulle en sån isolering gå till?

  30. Lars Flemström skriver:

    Kärnkraft var väl ännu mer utopiskt för 100 år sedan.

    Tyvärr har det gått hela 50 år sedan jag gick i realskolan och lärde mig gamla tiders geometri, som jag inte haft tillräckligt flitig användning av för att hålla aktuell. Hur räknar man ut volymen hos en klotformig behållare?

    Vitsen är förhållandet mellan yta och volym. Volymen anger energilagrets storlek. Ytan bestämmer utstrålningen. Det handlar alltså inte bara om isoleringen. Kvarntorpshögen är ju inte alls isolerad. Ändå behövs 10 000 år för att högen ska svalna till omgivningens temperatur.

    Ett annan exempel. Jorden och månen har funnits i fem miljarder år. Bara jordskorpan har svalnat. Månen, som säkert var lika glödhet från början, är iskall rakt igenom. Storleken har betydelse.

    Att isolera bergrum kan väl knappast var särskilt svårt, utom möjligen i Hallandsås-tunneln.

  31. Ronny k skriver:

    Jag anser inte att det är priset på t ex oljan, el, som är felet, det är all beskattning som gör priset till vad det är idag.

  32. Lars Flemström skriver:

    I Svd skriver en insändarskribent att solkraft på en procent av Saharas yta räcker till hela världens energibehov, 20 000 Twh. Men för att det ska ske måste kraftledningar byggas till Nordnorge och Sydafrika, Japan och Amerika. Hela världens energiförsörjning blir beroende av några instabila nordafrikanska stater.

    Men öknar finns ju lite var stans i världen. Och solen lyser ju även över fuktigare områden, trots enstaka regndagar. Inte ens i Sahara lyser solen under natten.

Lämna ett svar till Johnny Skalin Avbryt svar