Efter att regeringen i Frankrike lagt ett förslag om att DNA-testa de personer som åberopar familjeåterförening, i syfte att försäkra sig om att det verkligen är deras familj, har kritiken från Vänstern varit hård (enligt SvD). Men som vanligt med klagomål från Vänstern är de helt och hållet ologiska – faktiskt totalt idiotiska.
De menar att ”förslaget särbehandlar invandrarna” och ”risk för att genetik åter får en framträdande plats i ett lands politik”. Tidigare inrikesministern Charles Pasqua sa att han inte kan stödja åtgärder som luktar sådant han bekämpade när han under andra världskriget tillhörde motståndsrörelsen.
Sanslöst dumma argument, men jag tror inte ens de själva menar vad de säger. Givetvis handlar DNA-testningen inte om ”rasbiologi” om de försöker få det till, utan det handlar om att kontrollera att immigranternas påstådda släkt verkligen är deras släkt. Med tanke på det omfattande fiffel som pågår med detta är det helt naturligt att då kontrollera det. Eller ska man bara ta dem på deras ord? Direkt idiotiskt.
Men ”särbehandla invandrarna”? Det kan vara det dummaste argumentet jag någonsin hört. Isåfall särbehandlar hela ”integrationspolitiken” invandrarna och dessutom alla andra politiska åtgärder i alla olika områden som ska behandla olika grupper i samhället. Sjuka, gamla, unga, barn osv har alla insitutioner och/eller ”åtgärder” som handlar om just dem. Särbehandla? Nej, alla som vill ha familjeåteranknytning kommer säkerligen omfattas av det nya förslaget, vilket innebär att det inte är någon som ”särbehandlas”. Så länge alla som åberopar familjeåterförening kontrolleras är det inte någon som ”diskrimineras”. Och om det är någon immigrantgrupp som slipper testet, är det på sin höjd vissa invandrargrupper som i relation till en annan invandrargrupp ”diskrimineras” – dvs ”invandrarna” generellt sett blir inte ”diskriminerade”.
Men Vänstern vet mycket väl om att åtgärden inte särbehandlar någon utan de använder bara den retoriken för att de vet hur effektiv den är i dagens äckligt politiskt korrekta klimat. Bara ropa ”diskriminering” i tid och otid och det är ingen som tänker efter om argumentet i sig är logiskt eller hållbart. Det är ju så fint att vara ”tolerant”. Om bara vi alla kan, som Mark Steyn säger, vara ”varma och fluffiga” mot varann blir nog allt bra. Skit i verkligheten – vem behöver den när vi har mångkultur och politisk korrekthet.
sdblogg.se 
Problemet med DNA-tester är att de kan sparas i ett DNA-register, vars framtida användning vi inte vet något om. Detta kan dock motverkas genom att proverna kastas och alla uppgifter raderas efter användning för avsett ändamål.
Vi bör vara på vår vakt mot att vi får ett kontrollsamhälle. Den som har rent mjöl i påsen fruktar inte att bli granskad, sägs det. Detta är dock helt fel. Information kan missbrukas. Den som vill skada en annan person, behöver bara ändra en detalj. Du har problemet med övervakningskameror, allt. Detta kontrollsamhälle är delvis ett resultat av att man har slopat gränskontrollerna mellan EU-länderna.
Vi håller nu på att få en stor illegal befolkning, som rör sig fritt över hela Europa, genom de s k gömda flyktingarna. Genom falsk anknytning kan de skaffa sig en legal status. Det är lätt genomskådat att vänstern vill försvåra den nödvändiga kontrollen, under täckmanteln att bekämpa missbruk av registren.
Resultatet av denna ”anti-iskriminerings”-iver, kan mycket väl bli att vi får ett allmänt DNA-register, som även omfattar den infödda befolkningen.
Förstår inte alls LF:s invändningar mot ett DNA register. Med ett allmänt DNA register för Svenska medborgare, de med uppehållstillstånd, arbetstillstånd samt asylsökande skulle vi inte bara stoppa falsk anhöriganknytning. Vi skulle dessutom effektivt försvåra den våldtäcktsvåg som drar fram genom landet. Fler skulle kunna lagföras, fängslas och därefter utvisas.
Den skada som jag eventuellt skulle kunna åsamkas, enbart för att staten har kontroll över min personliga DNA har kan jag inte se, vare sig nu eller i framtiden. Däremot skulle jag gladeligen ställa upp i ett frivilligt DNA register, även om jag som man skulle behöva bekosta detta själv. Allt för att stärka kvinnors säkerhet och kvinnors rätt till det offentliga rummet, även efter mörkrets inbrott, samt kvinnors rätt till att känna sig säker i sitt eget hem.
Mvh Sven-Olof Sällström
Men det handlar ju här om att testa invandrare, som hävdar släktskap med tidigare anlända invandrare. Som infödda svenskar / européer finns vi redan med i en mängd register från det vi föddes, både öppna och hemliga som vi inte ens själva vet om. En invandrare med falsk identitet finns inte med i några register alls vid ankomsten. Vems integritet vill vänstern skydda?
Ifråga om samhällets kontrollåtgärder måste tre nivåer beaktas:’
1. Så allvarliga integritetskränkningar, att de inte kan tillåtas.
2. Integritetskränkningar som måste accepteras för att skydda t ex brottsoffer. Dessa kontrollåtgärder kan tillåtas, efter noggranna konsekvensanalyser och föreskrifter mot missbruk.
3. Man måste också se till totaliteten av all övervakning. När nya och mer effektiva kontrollåtgärder föreslås, kanske en del äldre register kan slopas?
Tyvärr finns det missbruk om information, att man samlar information om någon person som man vill skada, och förvränger den information man fått tag i. De som arbetar på myndigheter är också privatpersoner, med skiljsmässor, svartsjuka o dyl.
Ett DNA-register kan även användas för att skada en hel etnisk grupp. Men vad säger att den etniska gruppen kommer att vara invandrare? De flesta offren för tvångssteriliseringarna tillhörde det svenska majoritetsfolket, och i många fall fanns det en angivare.
Sd får inte framstå som ett polisstatsparti. Å andra sidan måste det skapas balans mellan svenskar, som har vistats i Sverige och blivit registrerade hela tiden och invandrare samt utlandssvenkar, som kan ha gjort vad som helst utanför Sveriges / EU: gränser!
Jag förstår inte var eventuellt missbruk av andra människors DNA kommer in i diskussionen egentligen. Är inte det bara ett svepskäl från vänsterhåll för att man inte har andra argument? Om jag vill ha någons DNA så är det väl knappast någon konst att sno ett klädesplagg, ett hårstrå eller dylikt från den persnonen?
Något allomfattande DNA-register finns inte i Sverige idag. Det närmaste vi kommer är det s.k PKU-registret där det finns blodprover för födda i Sverige efter 1975, och polisens register för misstänkta brottslingar. Det finns både för- och nackdelar med att heltäckande register. Förutom att ett heltäckande register utan tvekan skulle kunna hjälpa polisen i många fall finns det en rättviseaspekt på det också: idag blir bara vissa föremål för registrering. Nackdelarna är främst att ett sådant register skulle kosta en hel del tid och pengar att bygga upp – resurser som kanske kan användas till bättre saker. Frågan om ändamålsglidning, alltså att den insamlade informationen med tiden kan komma att användas till helt andra ändamål än vad som ursprungligen var tanken, ska man heller definitivt inte ta lätt på. Sedan kan man på rent principiella grunder vara motståndare till ett samhälle där alla registreras – det är en helt igenom hederlig ståndpunkt.
Är inte detta ändå en vänsterpolitisk paradgren? Att ”missuppfatta” sig till bästa möjliga diskussionsläge? D v s om din motståndare säger något du inte gillar (vilket du naturligtvis inte gör eftersom det kommer från motståndaren) så svarar du helt enkelt istället på något han/hon INTE sa. Görs detta med finess så luras ev åhörare lätt att tro att motståndarens budskap egentligen var mycket hemskare än man först trodde. Dessutom har du själv plötsligt något att argumentera emot, som du inte nödvändigtvis hade haft om du lyssnar på vad som VERKLIGEN sades. Allt handlar till 100% om misskreditering och 0% om själva sakfrågan. Jag undrar om herr Charles Pasqua även bekämpar kriminalteknologin? Det verkar ju snarare vara DNA-tekniken än nazismen han kämpade emot under WW2…
Sådant trams, om jag flyger till Frankrike så är jag skyldig franska myndigheter att legitimera mig med pass. Om jag däremot saknar (tillförlitligt) pass så är det alltså diskriminerande att begära att jag identifierar mig på annat sätt?
Den förbannade Sverigedemokraten skrev: ”Jag förstår inte var eventuellt missbruk av andra människors DNA kommer in i diskussionen egentligen. Är inte det bara ett svepskäl från vänsterhåll för att man inte har andra argument? Om jag vill ha någons DNA så är det väl knappast någon konst att sno ett klädesplagg, ett hårstrå eller dylikt från den persnonen?”
Svar: Just det. Och om du sedan begår brott, kan du plantera den andra personens DNA på brottsplatsen. Det har dessutom blivit allt vanligare att brottslingar förstör DNA-spår genom mordbrand. Brottsoffer mördas och bränns upp i samma syfte.
Nisse i Svängen skrev: ”Frågan om ändamålsglidning, alltså att den insamlade informationen med tiden kan komma att användas till helt andra ändamål än vad som ursprungligen var tanken, ska man heller definitivt inte ta lätt på.”
Svar: Håller med till 100 procent. Men detta förutsätter att DNA:t eller DNA-koden sparas. Om det bara gäller att fastställa släktskap, kan ju DNA:t förstöras, och ersättas med en anteckning ”Släktskap faställt med DNA-prov”.
Ligur skrev: ”Är inte detta ändå en vänsterpolitisk paradgren?”
Svar: Att vi håller på att få en identitetslös befolkning, som lever under falsk indentitet eller helt papperslösa (och således inte finns med i några register alls) är extremt farligt. De kan ju t o m begå grova brott och plantera falska DNA-spår (eller annan falsk bevisning) på brottsplatsen. Men det är ju faktiskt en vänsterpolitisk paradgren att hjälpa den grövsta internationella brottsligheten att röra sig fritt över gränserna. Det är nästan så att man tycker synd om våra inhemska brottslingar som registreras och kontrolleras på alla sätt.
Avslutningsvis: Att kräva konsekvensanalyser av olika övervakningsåtgärder, behöver inte betyda att man motsätter sig att åtgärderna någonsin införs. Den som begär det ska inte genast misstänkas för att själv ha något att dölja.
Det är tvärtom en del av det politiska uppdraget att se till att frågorna blir så noga utredda som möjligt – i synnerhet när det finns risk att oskyldiga drabbas av stort obehag.