Till fjälls – en helt opolitisk reseskildring

Fjällbannér

Nyligen – nåja, ganska nyligen – återkomna från en tur i vildmarken vill vi, Linus och Erik, gärna dela med oss av den gångna veckans upplevelser.

Kvartett med fjällbjörk

Med på resan var, förutom nämnda redaktionsmedlemmar, de två vännerna tillika partikamraterna, Oscar och Tomas (de tu icke trädklättrande på bilden). Planen var från början att vi skulle vara fem käcka sverigedemokrater som gjorde denna tur, men tyvärr drabbades Björn Söder av en elak förkylning med feber och halsinfektion och var då klok nog att avstå. Tråkigt för Björn, för det blev en vecka som redan någon minut efter nedkomst till civilisationen igen kunde summeras som mycket lyckad och alldeles för kort, och det hör inte till vanligheterna när man är trött och sliten av alla strapatser.

Den exakta platsen för vår stundtals tuffa och mycket givande vecka får förbli hemlig (smultronställen förblir bäst om de stannar nära vänner emellan) men så mycket kan sägas att vi var i Lappland, norr om polcirkeln. Och eftersom sommarsolståndet just bockats av i almanackan hade vi, med undantag för de stunder då vi begravt även huvudet i våra sovsäckar, en vecka helt utan mörker emedan solen stod över horisonten hela dygnet. Konstigt men underbart.Vi valde att redan efter en dags hård vandring upp i en dalgång etablera ett basläger för hela veckan. Linus, som vandrat i fjällen ett femtontal gånger tidigare, menade att detta var det bästa sättet att få ut så mycket som möjligt av veckan, utöver vandring, i form av fiske och andra friluftsaktiviteter.

Ägg i ett björktrastbo.Första dagen vandrade vi, som nämnts tidigare, under väldigt många timmar i ett till synes evigt uppförslut där överkomliga – ja nästan behagliga – lätt sluttande partier varvades med veritabla mördarbranter som kan få vem som helst med tretti kilo på ryggen att få blodsmak i munnen och längta hem. Vi stannade ett fåtal gånger för att trycka i oss lite kolhydrater och vatten samt gjorde ett längre stopp för lunchen, som denna dag utgjordes av röda linser med sidfläsk.

Väl framme vid dagens mål som låg någon kilometers gångväg från trädgränsen, krängde vi av oss våra ränslar och irrade runt en stund för att slutligen finna den mest optimala tältplatsen i området, på vilken vårt läger skulle snart upprättas.

Vår bas bestod av våra två tält och två uppspända presenningar – en presenning som regnskydd för mat och en som regnskydd för sverigedemokrater. Vidare iordningställdes snabbt två eldstäder som under vistelsen tjänade som rekreationspunkter, båda med sin speciella individuella charm beroende på väder. När vi kände oss färdiga för dagen väntade ett sedvanligt dopp i den glaciärgröna, och dessutom glaciärkalla, älven. Någon sa att det var ungefär fyra centimeter kallt i vattnet. Kalla i köttet men varma i anden kröp vi så till kojs för att inte vakna förrän 10-12 timmar senare.

Erik - hedningenDag två var ”dagen efter” i dess sanna bemärkelse. Förutom att vi troligtvis vaknade någon gång under eftermiddagen (ingen vet, ty vi lät avsiktligt de första dagarna gå utan vetskap om vad klockan var) så var alla rejält möra efter gårdagens prövning. Vi tillbringade dagen inom någon kilometer från tälten och prövade fiskelyckan i älvens huvudfåra genom flugfiske med så kallad kastdobb. Helt utan framgång dock. Framåt kvällen tände vi en rejäl brasa och lät oss väl smaka av den myckna och välsmakande whiskyn vi valt att bära med oss. Tomas hade tagit med sig sin gitarr och vi avnjöt några solostycken och allsånger. När whiskyn började ta slut så fick tre av oss uppleva när en här icke namngiven kamrat sjöng hela Ultima Thules ”För fäderneslandet” i en helt ny version som bara innehöll den inledande meningen men hade lika många verser och samma melodi som originalet – intressant upplevelse… Ganska snart var den främlingsfientliga kvartetten trötta och i högsta grad redo för ännu en natts sömn.

Fyra käcka gossar

Den tredje dagen, Odens dag, var det tänkt att vi skulle göra en ordentlig dagstripp tur och retur till en mäktig kalfjällssjö belägen 13-14 kilometer upp i dalen och över ett fjäll. Väl där skulle vi medelst på förhand hyrd roddbåt söka lura någon av de grova fjällrödingarna som går i denna sjö. Tyvärr blev inte dagstrippen av då vi avråddes av båtuthyraren att ens försöka ta oss till platsen där båten låg uppdragen på land. För att ta sig till båten måste man nämligen över en jåkk som under sensommaren går att vada över men som nu flödade över sina breddar. Båtuthyraren menade dessutom att sjön i fråga fortfarande var alldeles för kall för att något givande fiske skulle kunna bedrivas där.

Men skam den som ger sig. Efter en stunds diskuterande kring vad vi skulle göra i stället för att ta oss upp till kalfjällssjön så kom vi överens om att gå nedåt i dalen till ett ställe där några mindre flöden ansluter till älven och där Linus visste att det brukar kunna finnas chans till fisk när vattnet i huvudfåran är för grönt, för kallt och för mycket.

Myggor älskar Erik.

Det var en bit att gå, men väl värt mödan. På vägen stannade vi vid ett fascinerande vattenfall för en välbehövlig fikapaus. Någon halvtimme efter ankomsten till tillflödet hade alla utom Oscar landat varsin fin öring som snabbt rensades och saltades lätt. Den finaste av dem, som var rejält mycket större och som för övrigt fångades av en viss förbannad kille, var stor nog att grava.

Innan återfärd mot tältet styrde vi färden mot en liten sjö i närheten, även den en riktig ”hot spot” enligt Linus. Tyvärr var vattenståndet så högt att älven hade förenat sig med den närmast ändlösa myr som omger sjön, varför vi hade att välja mellan att bli blöta upp till midjan eller avbryta försöket.

Vi valde det senare och slog tillfälligt läger invid älven för att tillreda oss en lunch. Denna stund var en av de mest idylliska på resan, mycket beroende på vädret som bjöd på sol, stiltje och värme. Även myggen tyckte att det var bra väder, något som styrks av fotot här invid där Erik uppvaktas av tusentals unga damer som vill åt hans kropp.

Fjällsushi på rågkex, mums!När vi kom åter till lägret så sköljde vi saltet av den största öringen, filéade den och la en av filéerna i en påse med en blandning av socker, salt och kryddor – en så kallad gravmix. Påsen lade vi tillsammans med de två andra fiskarna i älven för kylans skull.

Därefter middag vid eldstaden, hygien i älven och nedkrypning i sovsäckarna.

Tors dag denna vecka blev en rekreationsdag. Vi stannade ganska länge vid tälten och unnade oss en lång frukost som avslutades med den då färdiggravade öringen som skivad lades på rågkex.

När vi tyckte oss ha laddat upp tillräckligt med energi så gick vi ett par kilometer uppströms längs älven med en packning bestående av kläder och saker som kunde behövas för den lättare lunch vi tänkt tillaga. När vi gått tills vi inte hade lust att gå längre så stannade vi och konstaterade att älven på denna sträcka var väldigt snabbrinnande och grund och gav därför snabbt upp hoppet om att få någon fisk.

I en eld, på en sten, i en stekpanna, under en kastrull bakas grahamsscones.

Trots vår generösa frukost några timmar tidigare så var alla sugna på ett litet mellanmål. Vi gjorde upp en eld och i den lade vi en stor platt sten. Medan elden blev till glöd blandade vi en medhavd mjölmix med vatten och olja och fick så en fin scones-deg. Degen bakades ut i två större kakor som lades i en stekpanna från ett spritkök och skårades så att brödet enkelt skulle kunna delas. Pannan placerades så på stenen i elden och en kastrull från nämnda kök fick tjäna som lock och bildade på så sätt en liten ugn. Efter ett tiotal minuter kunde en nästan oförskämt god brödkaka lyftas ur elden och delas ut till de hungriga. På brödet lade vi lättrökt brisling i tomatsås och Oscar hävdade bestämt att det var det godaste han någonsin ätit.

Senare på kvällen, då vi var åter vid lägret, tillagade vi återstoden av den stora öringen och de två mindre öringarna i folie, respektive rökpåse, på elden. Den foliebakade fisken inmundigades till middag medan den rökta fick kallna och bli till snacks för kvällens stund vid brasan. När vi senare hade ätit även denna fisk så summerades dagens kost som mycket fiskrik. Trötta av all omega 3 och med vetskapen om att vi skulle upp tidigt och vandra dagen efter så kröp vi till kojs.

På fredagen vaknade vi för första gången av att vi ställt ett alarm på en medhavd mobiltelefon. Idag skulle färden hem påbörjas, eller åtminstone förberedas. Tanken var att vi skulle använda dagen till att båtfiska i en sjö som låg vid den by som vi utgått ifrån och sedan på kvällen använda båten för att ta oss närmare vår bas.

Om båtfiske är slappt så var vandringen ner till byn raka motsatsen. Vi hade en full ryggsäck som innehöll det vi behövde, och den turades vi om att bära enligt rullande schema. Femtio minuter marsch och tio minuter drickpaus. Den som för stunden hade ryggsäcken fick leda gruppen och bestämma takten, eller som en av oss något förvirrat uttryckte det: ”Jag tycker vi gör så att det är den med ryggsäcken på ryggen som får bära”.

Vad gör Den förbannade sverigedemokraten här.Tempot var hela tiden hårt och ibland, när Erik hade ryggsäcken och fick ett av sina många ”spring i benen”-anfall, så var det inte alltid vandring det var frågan om, utan snarare löpning. På 4 timmar hade vi tagit oss ner till byn, och det var mindre än hälften av den tid som det tog för oss att ta oss samma sträcka första dagen, men då var det ju uppför och med full packning. Några hundra meter från byn så kom vi fram till att det var mer gemytligt att stanna för lunch innan vi kom fram till bebyggelsen. Till lunch bjöds frystorkad fjällmat och måltiden avrundades med en kopp kaffe.

Framme vid stugbyn och båten vi hade hyrt, när vi just avslutat en konversation med en av de anställda som vi kommit i slang med, så slog det oss att vi inte sett en enda främmande människa sedan vi lämnade byn fem dagar tidigare. Det är riktig vildmark det.

Ut på vattnet så. Tyvärr gick sjön väldigt hög och vi förbannade snart oss själva för att inte ha frågat efter låneflytvästar. Det är nog lagom roligt att välta med båt i en kall fjällsjö, särskilt om man är iklädd regnkläder och kängor och dessutom har en kilometer att simma till land.

Vi körde över den vilda sjön bort mot en strand där vi fått tips om att det skulle kunna finnas fisk och som dessutom, turligt nog, låg i lä bakom ett berg. Efter bara några minuters fiskande med ett så kallat långedrag kunde Oscar, med illa dold stolthet, lyfta i en fin röding i båten. Vi fortsatte fiska och efter en mycket kort stund fick Oscar ytterligare ett napp. Denna fisk släppte han enligt egen utsago tillbaka avsiktligen, vi andra menar att den lossnade från kroken innan vi ens sett den. Hur det nu än var med den saken så hade vi nu kommit ut från lä och bestämde oss för att avbryta fisket för dagen.

För att spara tid på vandringen hemåt (vi hade ju 12 timmars bilfärd att se fram emot dagen efter, utöver vandringen) så körde vi vår båt uppför den älv vid vilken vårt läger låg och parkerade denna några timmars gångväg från tältet, där älven bildar ett mäktigt fall som omöjliggör vidare båtfärd. Sista biten till lägret avverkades snabbt och när vi kom fram väntade förberedande packning inför morgondagen samt en väl tilltagen middag bestående av tortellini, fullkornsspaghetti, parmesan, olivolja och resterna av de delikatesskorvar vi hade skurit skivor av vid veckans alla lägereldar. Till ”efterrätt” delade vi på Oscars röding som tillagats på pinne över elden, så kallad sotare. Oscar bedyrade återigen att detta var det godaste han någonsin ätit.

En “sotare” tillagas på pinne över elden.

Vi hade packat i princip allt förutom tälten, sovsäckarna, frukosten och tandborstarna när vi rasade in i tälten och somnade.

På lördagens morgon var det revelj 07.00 och de galnaste två individerna (som råkar vara samma som undertecknade) var inte bara först upp utan såg snabbt till att de andra två klädde på sig och mötte dagen. Oscar mumlade sömndrucket något om lumpen och elitist-fascist-svin innan han rättade in sig i ledet och började bryta upp.

Vandringen mot båten blev lätt och snabb, för hur kul det än är att vara ute i naturen så är det alltid skönt att vara på väg hem igen. Efter ett par timmar var vi nere vid båten och efter en mestadels fridfull båtfärd nedför älven och över sjön så kunde vi slänga upp ryggsäckarna på land och gå upp och ta oss en riktig dusch innan vi satte oss i bilen.

Alla var vrålhungriga och efter bara någon timme i bilen hittade vi en lämplig pizzeria. Medan vi åt så kom vi, smått förvånade, fram till att ingen av oss skulle ha något emot att vända om och ta en vecka till i tält, så lyckad hade fjällturen varit.

Nästa år hoppas vi att Björn håller sig frisk och att några fler vänner följer med (ni vet vilka ni är).

 

Linus och Erik


 

Ps. från Linus: Erik visade en inte alltför smickrande och högst våldsam sida under en av dagarna i fjällen. Han vill inte att jag skriver något om den händelsen eftersom både expo och kvällspressen kan tänkas göra stora rubriker av det, men jag värderar sanningen högre än vänskapen med Erik och jag kan lova er att sanningen ska komma fram! Ni som läser pappersupplagan av sd-kuriren kommer att få veta Eriks mörka hemlighet först.

Annonser

44 Responses to Till fjälls – en helt opolitisk reseskildring

  1. Sven-Olof skriver:

    Lite avundsjuk blir man allt..

    ps, flugfiske med kastdobb..?? Hur tänkte ni då? Flugfiske kräver försiktighet och varsamhet. Tänkte ni ”flugbomba” rödingen?? 😉

    Bra för er nollåttor att få se en del av det riktiga Sverige. befriande fritt från mångkultur.

    Mvh Sven-Olof

  2. Robert Boström skriver:

    Det verkar ha varit en riktigt trevlig och lyckad tur ni har gjort, kanske en begynnande tradition?

  3. Sven-Olof, du får tänka på att grabbarna är nybörjare vad gäller fiske överhuvudtaget (nja inte Tomas kanske) och flugfiske i synnerhet. Själv viftar jag gärna med flugspöet och brukar ibland ta med mig bara det på mina fjällturer.

    Jo, det är härligt i den del av Sverige som inte ännu är urbania (tack Jimmie för uttrycket). För övrigt bor du närmast i Skåne sett från var vi var 😉

    /L

  4. Jorma skriver:

    Öring i älven? ovanför polcirkeln…och fjäll? då är det underbart runt Nikkaluokta.
    Själv vurmar jag varmt för att den enda älven som inte är utbyggd och stoppar fisken från att vandra uppåt dvs Kalixälven ska bevaras orörd.

    Fjällen runt Abisko samt Kungsleden är även den väldigt fin att vandra igenom. Vill man se gott om ren vid denna årstiden och samtidigt vandra i lite mildare terräng så är Vuoggatjålme att föredra. Ska ev bli fjällvandring närmare höstens början för min egna del. Fina och härliga bilder ni har.

  5. Emil skriver:

    Detta ser jekligt najs ut, får lite längtan till Sverige när man ser dessa bilder, ser underbart ut, hoppas att ni hade det kanon!

  6. z999 skriver:

    Jag tycker att ni ser föredömligt främlingfientliga ut på bilderna och naturbilder ger alltid en härligt fascistoid känsla, djungelns lag/survive of the fittest och allt det där. Sen ska man inte glömma bort den etnopluralistiska livsstilen hos djuren, och på tal om det – killen längst till höger har en mörkblå tröja av något slag, är det en sån där som nationaldemokraterna säljer?

  7. z999: Det är möjligt att vissa vänstergrupper börjat sälja regnställ, men jag tror inte att det hjälper dem. Tomas köpte sitt på coop om jag minns rätt, vilket förvisso kan vara illa nog.

    När vi ändå är inne på ämnet: Jag tror att det finns en dansk fyrmannaförening som säljer mössor som liknar den Erik har. Dessutom finns det en liten amerikansk sekt som saluför byxor i stil med de som jag själv bär.

    Eftersom jag nu fortsatte i z999:s riktning tokavämnes så får detta avsluta diskussionen om sekter och kläder.

  8. Björn skriver:

    Inspirerande, blev själv väldigt sugen på att vandra och försöker nu klämma in en tripp och ringer ihop kompisar som kan tänkas vara intresserade. Det ser ut som om ni har haft finväder. Vad är det man säger, en bra vecka i fjällen regnar det fem dagar 🙂

    Inför nästa vandring (vinterled?) för ni gärna höra om det är fler som är intresserade.
    Ironin från z999 är för PK för att gå hem.

  9. Björn: Tilläggas till artikeln skall att det endast var något dygn som vi var helt utan regn. Och det är mycket bra fjällväder!

  10. z999 skriver:

    Björn:
    ”Ironin från z999 är för PK för att gå hem.”

    Det var inte ironi riktat mot friluftsfolket, ironin var delvis riktad mot hur media alltid beskriver SD oavsett vad de sysslar med. Och sen ett skämt om att någon från SD skulle åka ut och fjällvandra i en ND-tröja, fast det krävs att man har min syn på bråket mellan SD och ND för att det ska bli kul.

    DfS:
    ”Dessutom finns det en liten amerikansk sekt som saluför byxor i stil med de som jag själv bär.”

    🙂

  11. Sympatisør skriver:

    Abisko og Lapporten er stilig:

    http://images.google.no/images?hl=no&q=Lapporten&ie=UTF-8&oe=UTF-8&um=1&sa=N&tab=wi

    Tornedalen er også vakkert:

    http://images.google.no/images?svnum=10&um=1&hl=no&q=Tornedalen

    Sverige er vakkert, men Norge er enda vakrere – svennisene må nok se seg konket ut av oss norrbäggar;)

    http://images.google.no/images?svnum=10&um=1&hl=no&q=Lofoten

  12. Möllis skriver:

    Vackra bilder, vilken mysig fjälltripp !

  13. anonym skriver:

    ”Bra för er nollåttor att få se en del av det riktiga Sverige. befriande fritt från mångkultur.”

    Det vet jag inte om man kan säga om Lappland. Där finns en mycket högljudd och självstyrelsekrävande minoritet som kallar sig samer. Resultatet blir en hel del kulturkrockar, vilka resulterat i långa rättsliga tvister och att sämjan mellan dem och svenskar inte är den bästa alltid.

  14. Edjenne-Weng skriver:

    Sympatisör:

    Jo, Norge är vackert! Kanske lite vackrare än Sverige, kanske inte. Kan man rangordna skönhet förresten?

  15. Sympatisør skriver:

    anonym: Samene er et urgammelt folkeslag som har hevd på å være i Norden sammen med oss indogermanere:)

  16. anonym skriver:

    ”anonym: Samene er et urgammelt folkeslag som har hevd på å være i Norden sammen med oss indogermanere:)”

    Och? Deras rätt (eller invandrares) att uppehålla sig i Lappland har jag inte ifrågasatt, däremot beskrivningen av Lappland som ”befriande fritt från mångkultur”. Det är ju just i Lappland som mångkulturen på mycket kort tid har gått allra längst, där samerna är i full gång med att bygga sig en egen nation med parlament (där krav ställs på att Sverige ska underteckna en konvention som i praktiken ger samerna full autonomi), egen nationaldag, flagga etc. För de som värnar nationalstaten Sverige är inte detta en särskilt positiv utveckling.

  17. Sympatisør skriver:

    Ja, er enig der, men det der er ikke ”mangekultur”, det er utslag av samisk nasjonalisme, som kolliderer med svensk nasjonalisme.

  18. anonym skriver:

    Vad tror du att den framväxande samiska nationalismen har sin grund i om inte just en strävan att hålla fast vid och stärka den samiska kulturen? Något som inte helt oväntat har sammanfallit med att mångkulturalismen som idé vunnit insteg i Sverige.

  19. Sympatisør skriver:

    Det der har jeg ikke tenkt på , det er godt mulig.
    Men husk at det er mange samer som er lunkne til dette med selvstyre osv. Det der er et elitedrevet prosjekt av samiske politikere, aktivister og næringsinteresser, tenker her spes. på reindriften.
    Finland er det landet som har vært forutseende nok til ikke å skrive under på ILO-konvensjonen, for de visste hvilket styr det kom til å bli.
    Selvfølgelig må samene få ta vare på sitt språk og kultur, men jeg mener det må skje innenfor rammene av de respektive nordiske nasjonalstater. En samisk stat er det noen få ekstreme som er for, og jeg tror det store flertallet av samer selv innser at en egen statsdannelse ikke er i noens interesse.

  20. Sympatisør:

    ”Selvfølgelig må samene få ta vare på sitt språk og kultur, men jeg mener det må skje innenfor rammene av de respektive nordiske nasjonalstater. En samisk stat er det noen få ekstreme som er for, og jeg tror det store flertallet av samer selv innser at en egen statsdannelse ikke er i noens interesse.”

    Instämmer till fullo.

    ”Konflikten” i fråga är extremt liten och underblåses bara av några få på respektive sidor. Det är i alla fall uppfattningen jag fåt av samtal med vänner i Lappland och med samer jag haft gjädjen att språka med.

    Däremot finns en renbeteskonflikt i Härjedalen (Jämtland?) där jag, med den information jag har, har svårt att ta samernas parti. Det har dock inget med mångkultur att göra.

    Samernas eventuella anspråk på egen stat är inte värre än skåningarnas dito, och det är väl knappast någon som upprörs över den.

  21. Sven-Olof skriver:

    Anonym. Till viss del kan jag hålla med dig. Det är ju trots allt enbart i renbeteslandet som vi i idag har vad som närmast kan kallas ett apartheidsystem. Dvs i stora delar av Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län har vi idag särlagstiftningar som förhindrar etniska Svenskar, och icke renskötande samer att till exempel bosätta sig och bedriva näringsverksamhet. Detta är naturligtvis inte acceptabelt. Däremot skall samerna självklart ha rätt att värna samiskt språk, kultur och traditioner. Samerna är INTE ett utslag av främmande kulturer på Svensk mark. Samerna är en inhemsk minoritet, som det åligger Sverige som nation att värna om. Men naturligtvis inte på bekostnad av majoritetsbefolkningens mänskliga rättigheter.
    Jag anser inte att Norrbottens inland är ett mångkulturellt område. Mångkultur är för mig, för Svenska förhållanden främmande kulturer, som hotar sammanhållingen och samhörigheten i det Svenska samhället. Mångkultur är för mig inte ett utslag av solidaritet och sammhörighet. Mångkultur är en politisk ideologi, som syftar till att bryta ner nationsgränser och sudda ut nationella särdrag, kulturer, språk och strävanden. Mångkultur är Internationalism… Motsatsen till Nationalism..

    Mvh Sven-Olof

  22. anonym skriver:

    ”Samernas eventuella anspråk på egen stat är inte värre än skåningarnas dito, och det är väl knappast någon som upprörs över den.”

    Du lurar dig själv ganska ordentligt om du jämför samernas långt framskridna nationsbygge med några skånska stollars röd-gula flaggviftande…

  23. anonym skriver:

    ”Samerna är en inhemsk minoritet, som det åligger Sverige som nation att värna om.”

    Och du ser inte ett problem i att ett sådant värnande kan resultera i en framväxande samisk nationalism där man ställer krav på autonomi? Detta tycks hittills vara utfallet av detta värnande i mångkulturalismens namn i varje fall.

    Och det här med vad mångkultur är blir väl mest hårklyverier. Den svenska och samiska kulturen är helt väsensskilda, så för min del har jag inga problem med att karaktärisera Lappland som mångkulturellt eller kanske bikulturellt då.

  24. Sven-Olof skriver:

    Anonym:
    Om du läser följande en gång till.

    ”Det är ju trots allt enbart i renbeteslandet som vi i idag har vad som närmast kan kallas ett apartheidsystem. Dvs i stora delar av Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län har vi idag särlagstiftningar som förhindrar etniska Svenskar, och icke renskötande samer att till exempel bosätta sig och bedriva näringsverksamhet. Detta är naturligtvis inte acceptabelt”

    ”Men naturligtvis inte på bekostnad av majoritetsbefolkningens mänskliga rättigheter.”

    Vad i detta är det du inte förstår? Självklart skall samisk ”nationalsim” inte resultera i en autonomi. Var i ovanstående kan du utläsa detta? Naturligtvis ät det stora skillnader i Svensk och samisk kultur. Och? I min kommentar ovan finns inget utrymme för framväxande samisk nationalism att inskränka majoritetsbefolkningens rättigheter. Men, oavsett om du gillar det eller ej. Samisk kultur, språk och historia är en del av en del av Sverige, en del av vårt gemensamma kulturarv. En övervägande majoritet av samerna vill vara en del av det svenska samhället. Är det redan idag. De andra, de med en samisk nationalstat i sikte ska inte ges lösare tyglar, självklart inte. men det finns heller inga som helst förutsättningar för en sådan statsbildning. Lika lite som en ”republiken jamtland” eller andra stollerier runt om i vårt land..

    Mvh Sven-Olof

    ps.För övrigt kan jag köpa epitetet bikulturellt. Om man i det inte värderar Samisk kultur som en främmande kultur.

  25. anonym skriver:

    ”Vad i detta är det du inte förstår? Självklart skall samisk “nationalsim” inte resultera i en autonomi. Var i ovanstående kan du utläsa detta?”

    Jag utläser det i vad samernas parlament kräver. Och att samerna har ett sådant, och mycket annat, är en konsekvens av det värnande du vill fortsätta med. Eller vill du t ex avskaffa sametinget?

    ”Naturligtvis ät det stora skillnader i Svensk och samisk kultur. Och?”

    Det är ju olika klart definierade kulturer, inhemska som kommande utifrån, som delar samma land som är definitionen av mångkultur och vad mångkulturalismen strävar efter. Som du kanske vet försökte man tidigare, ofta genom tvång och bryska metoder, försvenska samerna, men detta upphörde successivt i takt med att mångkulturalismen vann insteg.

    ”De andra, de med en samisk nationalstat i sikte ska inte ges lösare tyglar, självklart inte. men det finns heller inga som helst förutsättningar för en sådan statsbildning.”

    Det är inte vad det är frågan om heller. Det är ett långtgående självbestämmande med ett land i landet Sverige det handlar om.

  26. Johnny skriver:

    Anonym>> Det är väl en jävla skillnad på samisk kultur och t ex afrikansk kultur(könsstympning och annat smått och gott som de senaste decennierna berikat även Sverige)? Du drar ju ditt resonemang till absurda nivåer. Enligt ditt resonemang kommer alla länder alltid att vara mångkulturella. Det finns väl alltid kulturella skillnader inom en nations gränser? T ex Skåne och Dalarna eller vad som helst. Att man inte tror på ett mångkulturellt samhälle(islamisering av Sverige t ex) är väl inte samma sak som att man vill utplåna alla kulturella skillnader som finns inom ett specifikt land? Du försöker bara driva ett resonemang till sandlåde-nivå bara för att det ska låta som att vi talar emot oss själva. Min personliga åsikt är att samisk kultur(och t o m den konflikt som finns!) är en del av Sveriges identitet.

  27. Jorma skriver:

    Vad i hela friden har Samerna och deras kultur med mångkulturs problemen att göra? Samerna var i Lapplan åtminstone 9000 år innan en enda Sveare, Göte eller Öst-Dane hade satt sin fot där!
    Visst kan man reta sej på att dom låter sina renar beta på den mark som dom betat på i 10 000 år…speciellt om man byggt hus på marken. Men att påstå att Samisk kultur tillhör mångkulturen då har man gått för långt. Är då inte Tornedalingarna med sin kultur och språk även dom inom mångkulturens ramar?
    Nog för man retar sej på att Samerna gärna tar ihjäl våra rovdjur i tid och otid. Vargen vill dom ju tex utrota…men det finns även Sverigedemokratiska kommunalråd med samma rovdjursinställning.
    Jag är för ett visst självstyre över Lappland för Samernas del, likaså för Skåneland. Båda områdena har sin historia och grund utanför det Svenska. Mitt synsätt fungerar utmärkt för Åland. Och förövrigt så kan man undra hur denna diskussionen överhuvudtaget kom in i detta inlägget som handlade om fjällvandring i Lappland.

  28. Sympatisør skriver:

    Er enig med de to siste der, denne debatten har blitt blåst helt hinsides sunn fornuft, og siden mangekultur er et så vidt begrep, kan det ses som et forsøk på å framprovosere motsigelser som kan brukes til å dra politisk korrekte sluttsatser, typ: ”Sverige har alltid vært mangekulturelt” osv, osv:

    http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A5ngkultur

  29. Ja, Johnny och Jorma har helt rätt enligt min mening. Dessutom håller jag med Sympatisør om att det är väldigt farligt att betrakta samernas närvaro i Sverige som ett mångkulturellt fenomen.

    Det är inte utan att man faktiskt misstänker att de som försöker göra gällande att ”konflikten” mellan samer och svenskar är likartad med konflikten mellan mångkultur och ett fungerande samhälle, egentligen är vänstermänniskor (och/eller pk) och ute efter att provocera.

  30. Sympatisør skriver:

    Ja, litt off topic, men jeg synes Sd takler forholdet til mer radikale grupperinger helt feil.
    Vet du hva det norske Fremskrittspartiets Carl I. Hagen svarte da han ble konfrontert med at nynazister stemte Frp?
    ”Hos oss er alle velkomne!” svarte han prompte med et bredt glis:)
    (Frp er et ”high tent” parti, med trekk lignende den svenske nasjonalistrørelsen, et av Norges største partier med opptil 30% oppslutning)

  31. anonym skriver:

    ”Enligt ditt resonemang kommer alla länder alltid att vara mångkulturella. Det finns väl alltid kulturella skillnader inom en nations gränser? T ex Skåne och Dalarna eller vad som helst. Att man inte tror på ett mångkulturellt samhälle(islamisering av Sverige t ex) är väl inte samma sak som att man vill utplåna alla kulturella skillnader som finns inom ett specifikt land?”

    Nej, om t ex samerna på sikt assimileras kommer inte Lappland att vara mångkulturellt. Och det var väl vad som var på god väg att hända tills mångkulturalismen vann insteg och började vända på utvecklingen med en framväxande samisk nationalism som följd. För övrigt tror jag inte att samerna ser sin kultur som någon variant av en övergripande svensk kultur. De ser den som en helt, från den svenska, fristående kultur som de vill bevara och stärka. I linje med det har de kommit ganska långt med bygget av en helt egen nation och det har du mage att jämföra med regionala skillnader inom den svenska kulturen?

  32. anonym skriver:

    ”Dessutom håller jag med Sympatisør om att det är väldigt farligt att betrakta samernas närvaro i Sverige som ett mångkulturellt fenomen.”

    Vad är det du inte fattar? Jag betraktar inte samernas närvaro i Sverige som ett ”mångkulturellt fenomen” lika lite som jag gör det med invandrarnas. Betraktar du invandrarnas närvaro som ett ”mångkulturellt fenomen” och varför skulle det i sådana fall vara mindre farligt? Det är inte närvaron av samer det gäller utan den samiska kulturen och vad en vilja att bevara och stärka den kan leda till. Som du ser har det hittills lett till en framväxande samisk nationalism som kan få allvarliga konsekvenser för nationalstaten Sverige.

    ”Det är inte utan att man faktiskt misstänker att de som försöker göra gällande att “konflikten” mellan samer och svenskar är likartad med konflikten mellan mångkultur och ett fungerande samhälle, egentligen är vänstermänniskor (och/eller pk) och ute efter att provocera.”

    Allt jag gjort är peka på en utveckling som för de flesta som värnar nationalstaten Sverige borde ses som något negativt (en framväxande samisk nationalism med krav på autonomi) och för det ska jag behöva klä skott för att vara ”vänstermänniska och/eller pk” eller ”ute efter att provocera? Snacka om upp-och-ned-vända-världen.

  33. anonym skriver:

    ”Ja, litt off topic, men jeg synes Sd takler forholdet til mer radikale grupperinger helt feil.
    Vet du hva det norske Fremskrittspartiets Carl I. Hagen svarte da han ble konfrontert med at nynazister stemte Frp?
    “Hos oss er alle velkomne!” svarte han prompte med et bredt glis:)
    (Frp er et “high tent” parti, med trekk lignende den svenske nasjonalistrørelsen, et av Norges største partier med opptil 30% oppslutning)”

    Vilket vansinnessvar. Hade det kommit från Åkesson skulle SD vara kört. Du kan inte bortse från att SD har ett något mer problematiskt förflutet än frp, där man inte klarade renhållningen mot extrema element på ett bra sätt. Ett svar typ ”vi kan inte förhindra människor från att rösta på oss” hade varit en annan sak. Det finns absolut ingen anledning för SD att fiska röster från en mycket liten och marginaliserad rörelse som den nynazistiska.

  34. Jorma skriver:

    Anonym.
    ”Det är inte närvaron av samer det gäller utan den samiska kulturen och vad en vilja att bevara och stärka den kan leda till. Som du ser har det hittills lett till en framväxande samisk nationalism som kan få allvarliga konsekvenser för nationalstaten Sverige.”

    Hur skulle ca 15 tusen Samer i ett oerhört stort landskap kunna hota den Svenska nationalstaten? Det är nog större risk att Rinkeby sliter sej ur staten Sverige, eller hela Sthlm för den delen. Samerna har aldrig anammat den Svenska kulturen och levnads sättet frivilligt, utan tvingades göra detta mot sin vilja fram till (-75?), pga framförallt Socialdemokraternas politik i modern tid. Nu vet jag inte hurvida du ”anonym” har erfarenheter från Lappland eller Norrbotten eller ens Samerna där? Men den bilden du målar upp om självstyreslystna Samer boendes i Kåtor.. sittandes vid elden med en sharman som bankar besvärjelser om självstyre gentemot nationalstaten Sverige på sin trolltrumma…den bilden är lika sann som att Skåneländare fortfarande smyger runt i Göingeskogen i sedvanlig Snapphane mundering och pratar Danska. Faktum är att många häruppe är avundsjuka tex på hur upproriska Skåneländarna vågade vara i valet med att lägga sin röst på Sd!

    ”Allt jag gjort är peka på en utveckling som för de flesta som värnar nationalstaten Sverige borde ses som något negativt (en framväxande samisk nationalism med krav på autonomi)…”

    Helt fel! Ingen Same kräver självstyre, det finns inget ekonomiskt utrymme eller underlag för att Samerna skulle klara en landsekonomi baserat på renskötsel. Nej snarare så är det en strävan efter en liknelse vid Ålands förhållande gentemot Finland man vill ha. Och denna eftersträvan slutar inte bara vid Lapplands gränser utan inberäknar även Samiska områden i Norge, Finland och Ryssland.

    Ett tips till dej ”anonym”, åk till Åland och försök få urinvånarna där att förstå att dom är Finnar som lyder under nationalstaten Finland! Lycka till! 🙂

  35. anonym skriver:

    ”Nej snarare så är det en strävan efter en liknelse vid Ålands förhållande gentemot Finland man vill ha.”

    Det är ju det jag hela tiden har påpekat. Ett land i landet Sverige, vilket skulle få långtgående konsekvenser för Sverige. Varför tror du annars att regeringen inte vill underteckna konventionen som i praktiken skulle ge samerna autonomi?

  36. Jorma skriver:

    Och vad skulle det göra om Lappland som näppeligen bebos utav ursvenskar skulle bli en autonomisk styrande del inom nationalstaten Sverige. Ursäkta uttalandet men vad i h-e vet tex Stockholmare, Gotlänningar, Göteborgare, Smålänningar eller som jag själv Skåningar om Samerna och deras kultur..språk eller seder egentligen?
    Vi köper deras renkött, vi hänger gärna ett renskinn på väggen i våra sommarstugor, vi köper deras hantverk när vi är på semester i deras område, vi skickar gärna vykort med en same i traditionell klädsel….

    Anonym, om du orkar läsa mer i ämnet Samer så rekomenderar jag dej denna blogg, där man skriver utförligt om Samerna och allt som hör till deras existens. Gå gärna in på:

    http://anonewitch.blogspot.com/2007/05/samisk-religion-shamaner-och.html

  37. Kvalle i Mossatresk skriver:

    Nu kan ingen vetenskapligt fastslå vilka som var först i Sverige eller i Norrland. Enligt kriteriet att vara först kan ingen urbefolkning på vetenskaplig grund utnämnas i vårt land. Samerna har upphöjts till urbefolkning på politiska grunder.

    För ett antal år sedan ledde Sivert Öholm en debatt i just denna fråga i SVT. Närvarande historiker gav just ovanstående svar. Politikern Shori menade att samerna av politiska och praktiska skäl skulle anses vara en urbefolkning. Och så ligger det till.

    Av cirka 20 000 mer eller mindre assimilerade samer är blott ett drygt tusental i renbranschen, den s. k. lappadeln, som av storsverige erhållit alla rättigheter. Den stora klyftan går mellan denna lappadel och övriga samer. Därav följer de stridigheter som gjort sametinget närmast handlingsförlamat. En polsk riksdag i vår tid.

    En samisk nation har inga geografiska gränser. Det handlar om att försöka administrera bidrag, kultur och slika gemensamma intressen. Det är inget hot mot storsverige.

    Problemet med att skriva under ILO-konventinen om urfolks rättigheter – förutom att samernas urfolksstatus kan ifrågasättas – är att det ger renägarna, d. v. s. en liten grupp företagare i renköttsbranschen, ett stort inflytande över skogsbruk, gruvdrift och all annan markanvändning i större delen av Norrland – en ofantlig yta. Bara för att markbereda eller slutavverka skulle skogsägare behöva förhandla med berörd sameby. Det säger sig självt att en sådan makt i tusen personers händer icke kan accepteras. Det är skilda näringars kollisioner som är roten till konflikter mellan ”svenskar” och – inte samer utan renägarna.

    En annan känslig fråga är att renägarnas tamboskap betar över halva Sveriges yta vintertid och med minimal tillsyn. Rovdjur som örnar(!), varg och lodjur och järv. Med skotrar och gevär jagar ett gäng renägare rovdjuret tills resultat. Järvar dödas ofta genom att upprepade gånger köra över djuret med skotrarna. Här kan man säga att den riktiga urbefolkningen blivit fågelfri i sitt eget land till fördel för en näring som inte är äldre än sedan 1600-talet. Jordbruk, jakt och fiske är alltså vida äldre som företéelse än rendriften. Men eftersom det är fult att ifrågasätta verkliga eller förmenta minoriteters verklighet, blir det det politiskt korrekta som serveras oss angående samefrågorna.

  38. Jorma skriver:

    ” Rovdjur som örnar(!), varg och lodjur och järv. Med skotrar och gevär jagar ett gäng renägare rovdjuret tills resultat. Järvar dödas ofta genom att upprepade gånger köra över djuret med skotrarna. Här kan man säga att den riktiga urbefolkningen blivit fågelfri i sitt eget land ”

    Detta håller jag med om, dock ler jag åt ”sitt eget land”.
    Sitter dock och funderar på om denne ”anonym” är representant för Sd eller enbart en person som förhåller sej med glädjen att sprida osämja i ett inlägg som var ägnat för annan diskussion. Nyfiket undrar jag hur partiets hållning är i Samefrågan, detta då den kan få mej personligen till att omvärdera mina framtida politiska sympatier, något som jag fram tills idag trodde var närmast omöjligt. Som jag ser det så är detta ämnet regionalt och inte berörande nationellt, dock är jag personligen Skåneländsk patriot före allt annat. Och Samiska frågor kan i det liknas vid skånska frågor för ett eventuellt delvis regionalt självstyre. Nog vet jag att partiet motsätter sej dylika, men ingen begär väl att man ska va överens i alla frågor?

  39. Ur sverigedemokraternas handlingsprogram för demografisk utveckling:

    ”Den komplexa verkligheten gör att vi samtidigt måste respektera de övriga ursprungsbefolkningar, samer och Tornedalsfinnar, som däremot har en naturlig hemvist i Sverige. Utan att på något sätt anamma mångkulturalisternas demokratisyn är det naturligt att dessa befolkningsgrupper ges vissa möjligheter att leva och utvecklas utifrån sina egna önskemål och förutsättningar, så länge detta faller inom ramen för svensk lag. Redan idag utövar samerna ett visst mått av självstyre, vilket Sverigedemokraterna anser att de ska få fortsätta med. ”

  40. Ur principprogrammet:

    ”Den nationalistiska principen bygger på idén om nationalstaten, att statens territoriella gränser ska överensstämma med de befolkningsmässiga gränserna. I sin ideala form är alltså ett sådant samhälle befolkningsmässigt homogent. De rådande omständigheterna i Sverige och i omvärlden omöjliggör att principen praktiseras till fullo. I många fall är nationerna vidare än statens territorium; så även för Sveriges del. Det lever ett betydande antal svenskar utanför Sveriges gränser, dock främst i vårt eget närområde. Dessutom lever här sedan lång tid tillbaka icke-svenska befolkningsgrupper, som till exempel samerna.”

  41. Jorma skriver:

    Tänkte väl det 😉
    Min uppfattning är helt i linje med partiet och tack och lov, speciellt i inlägg 40 🙂
    Jäkla vad Lasse ser ung ut på bilden från 06 föressten!!

  42. Kvalle i Mossatresk skriver:

    Att tala om de vilda rovdjurens eget land, låter måhända något storvulet,men därmed menas att de trängts undan eller lever farligt på grund av en näring som består i att tusentals tamdjur utan större tillsyn skall beta på detta väldiga område utan att lida skada. Det är näringen, inte samerna, som utifrån denna verklighet kan ifrågasättas.

    Samerna är inget inom geografiska gränser sammanhållet folk. Unga samer, medvetna om sin kultur, brukar vända sig mot bilden att en same går klädd i kolt på fjället och idkar renskötsel. Samer är spridda över hela landet och verksamma i de mest skiftande yrken. Många är motståndare till rennäringens privileger och den av näringen odlade myten om att samisk kultur hänger på renen.

    Samernas stora massa ser sig som svenskar, även sådana som är medvetna om sin samiskhet. Några trekvartssamer i Kvalles bekantskapskrets är befäl i Hemvärnet. Samer och kväner är svenskar samtidigt som de odlar sin speciella bakgrund. Det är blott en liten minoritet som talar om oss andra som ”svenskarna”. Och det talet grundar sig oftast på ekonomiska faktorer; rennäringens intressen och konflikter med andra näringar.

    Det historiska förtryck som samerna fått uppleva är inget i sak unikt. Våra förfäder blev alla kristnade – för att tala med Bismarck – genom blod och järn. Språk och dialeker avvikande från rikssvenskan har nitiska skolfuxar försökt fila bort. Tornedalsfinnarna har upplevt samma problem som samerna.

    Törnman i Kiruna är same men motsätter sig starkt en ratificeing av ILO-konventionen, då den skulle ge samebyarna ett alltför stort bestämmande över andra människor. ILO – konventionen om urfolks rätigheter passar dessutom dåligt på den svenska situationen; den är skapad för Amerikas indianer, Australiens och Nya Zeelands urfolk, och liknande fall där herrefolk bevisligen tagit över det område där dessa urfolk residerat. Att svenska staten tagit över de lappska områdena är inte märkligare än att Gustav Wasa även lade rabarber på andra områden där även icke samer vistades. Kolla var statens marker finns (Sveaskog).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: