Är jobben slut i Sverige?

unemployment.gifGästskribent: Frans Johansson

Är alla arbetslösa dömda till fattigdom i Sverige nu när alliansen sänker A-kassan då det helt enkelt inte finns jobb att ta om man hamnat i ”utanförskap”? Vänsterkartellen säger att alliansen bedriver politik för de rika och sparkar på dem som ligger medans alliansen försvarar sig med att skillnaden mellan att arbeta och vara arbetslös måste vara större, väl medvetna om att detta riskerar att leda till ett låglönesamhälle. Frågorna är många och diskussionen är kluven beroende på vart man är placerad på den traditionella vänster-högerskalan. Det pratas ofta om huruvida alliansens arbetsmarknadspolitik är en piska eller en morot för den arbetslöse och det är ju faktiskt beroende på ur vilken synvinkel man väljer att se på det problem som trots allt finns på svensk arbetsmarknad.

Nu ska jag dock berätta en liten historia om två bröder som jag känner väl. Den yngste brodern har hamnat lite på kant i samhället, inga stora grejer, men i hans bekantskapskrets är det en del tyngre grejer. Ledsamt och beklagligt vilket naturligtvis storebrodern lider fruktansvärt av. Efter att ha fått sparken från tidigare jobb på grund av problem av kriminell natur har den yngre brodern varit arbetslös. Den äldre brodern, som har en extremt hög arbetsmoral, har velat hjälpa sin lillebror med livet och tjatat om att han ska skaffa ett nytt jobb som en start för att komma på fötter. Lillebrodern har då svarat att han gjort allt han kan och att det knappt finns jobb att söka. Dessutom har han ju allt utom goda referenser. ”Det går bara inte”!

Nu är det även så att lillebrodern ska avtjäna 6 månaders fängelsestraff för inblandning i ett ganska allvarligt brott. Vad han gjort och huruvida han förtjänar straffet eller inte tänker jag inte värdera här och det saknar också relevans för historien, men till saken hör dock att han kan få avtjäna straffet med fotboja då det är hans första förseelse. Villkoret är dock att han måste ha ett jobb att gå till där han måste dyka upp varje dag, för annars åker han in på anstalt. Jag kan faktiskt inte avgöra om detta faller i kategorin ”piska” eller ”morot”. Men effekt gav det! Bara några dagar senare hade han ett arbete att gå till! Detta till trots att han berättat om sina synder för arbetsgivaren!

Slutsats: Ja, den tänkte jag att ni andra skulle få hjälpa till att fylla i…

Annonser

14 Responses to Är jobben slut i Sverige?

  1. Fredrik skriver:

    Jobben är definitivt inte slut i Sverige. Var som helst, vilket företag som helst, är för det mesta i behov av arbetskraft. I tidningarna kan man läsa om hur vissa branscher skriker efter folk men det finns helt enkelt inga som är villiga att ta dem.

    Jag tror det är skatter tillsammans med höga bidragsnivåer som har skapat detta ”jag-bryr-mig-knappt”-samhälle. Jag bryr mig inte om att skaffa jobb då jag klarar mig på nuvarande bidragsförsörjning eller att skatterna ändå tar en större del av kakan. Så tänker nog tyvärr många.

    Skatterna cementerar problemen i och med att företagen får svårt att anställa då det är kostsamt, krångligt och riskfullt. Dessutom har svenskar fått för sig att har man bara den rätta utbildningen så kan man få vilket jobb som helst och kräva vilken lön som helst.

  2. Umebon skriver:

    Skatterna måste pressas neråt. Trots att jag inte är någon större anhängare till alliansen måste jag ändå medge att de gjort det bra som börjat sänka skatterna i detta skattehöjarland. Det måste löna sig att arbeta och då måste skatterna bli lägre så att fler bidrar.

  3. Björn skriver:

    Behovet av att inse morgondagens krav och att i tid erbjuda relevanta utbildningar är större än någonsin då vi på allvar börjar möta konkurrens från oerhört ambitiösa och duktiga människor
    från till exempel Indien och Kina.

    Sveriges förmåga att efterleva dessa prognoser blir allt sämre då flit och ambition bytts mot argument såsom: ”Alla ska ha godkänt”, ”Jag har rätt till……”.

    Man kan ju tycka att arbete är en rättighet hur mycket man vill, men på en fri marknad måste du göra jobbet bäst eller hitta kunder som vill betala ett överpris för ”skyddad verkstad”.

    OBS jag sa bäst inte billigast.

  4. z999 skriver:

    Något som är klart intressant är att kolla hur arbetsgivarna ser på arbetskraften i Sverige. En länk om itbranschen där jag själv är verksam-
    http://www.idg.se/2.1085/1.99944?articleRenderMode=listpostings

    Ett citat från artikeln som kraftigt belyser Sveriges problem-
    ”Nu varnar ekonomer för att personalbristen inom it-området påverkar de svenska företagens konkurrenskraft negativt. ”Om det blir flaskhalsar inom it så får det effekt på hela ekonomin”, säger TCOs Lena Hagman.”

    Och vad beror personalbristen på då? Om arbetskraften till en ökande del består av invandrare som har ”kravet”(???) på sig att kunna svenska så förstår man kanske att det är något som saknas? När skolorna får ökande problem med elever som inte ens lär sig svenska, ibland trots att de är födda här, så kanske man kan se lite var problemet ligger?

    Det är inte bara bristande kunskaper i svenska som är problemet, det kunde kanske avhjälpas med hjälp av snälla skattebetalare. Felet är också att vi har en kraftigt ökande folkmängd som kommer från länder där datorer inte ingår lika naturligt som hos de som växer upp i Sverige.

    Tidigare har det varit så att i-länder som Sverige har konkurrerat med kunskap och uländerna har konkurrerat med låga lönder och dåliga arbetsförhållanden. Sista tiden så har utvecklingen varit att Sverige alltmer har fått börja konkurrera med dåliga löner.

    Dom branscher som bygger på mycket outbildad/lågutbildad personal växer och subventioneras också av staten, under 50 och 60-talet så försvann såna branscher men är på väg tillbaka (som det ”borgerliga” påhittet med hushållsnära tjänstehjon).

    Det är ingen tillfällighet att en företrädare för homemaid blir årets företagare, kolla denna länk
    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=632552

    Det är den typen av företagande, subventionerat av en ”borgerlig” regering, som kommer att bidra till att vi kommer att se en ännu större utflytt av itföretag och andra företag som konkurrerar på typiska iländers områden. Det *är* alltså så att jobben försvinner från Sverige, för att besvara frågan som ställdes. Och man ska vara djupt troende antirasist för att inte fatta sammanhangen när man tvingas ta lågavlönade skitjobb med sämre och sämre villkor för att upprätthålla skenet av att mångkultur fungerar.

  5. Rune skriver:

    Är jobben slut i Sverige?

    Är artikelns fråga. Mitt svar är att vissa slag av jobb verkar att vara slut.
    Själv har jag hållit utkik efter något lättare slags vaktmästeri eller liknande för några timmar om dagen tre fyra dagar i veckan. Men under ett par år nu så har jag hittills inte sett till något sådant. Trots koll på platsbanken och ortstidningen varje vecka. Så jag får nog fortsätta att knapra på min förtida uttagna pension (61 år) eller starta något eget.

    Överhuvudtaget är det ont om enkla jobb som vem som helst kan klara av efter någon timmes instruktion.
    Däremot är det väldigt gott om arbeten som exempelvis: Webbdesigner, distriktsläkare, biomedicinsk analytiker, controller, platschefer mm.
    (Föreslår att den som tvivlar tittar in på arbetsförmedlingens platsbank)

    Alltså inga jobb för oss gamlingar som har blivit utsparkade från nerlagda företag och inte heller för ungdomar som saknar utbildning eller läshuvud för att skaffa en sådan.
    Kan ett samhälle som saknar arbetsuppgifter för stora befolkningsgrupper hålla ihop i längden?

  6. Tore skriver:

    Förr vart det viktigt, att äldre fanns på en arbetsplats, för att lära upp de yngre. Numera får
    dessa ungdommar läran i skolan. Arbetsplatserna har blivit effektivicerade, mer jäkt, slit,och kompetens, äldre som är utslitna och sjuka och idag kostar företagen i form av sjukersättning mm…
    Tyvärr tror jag företagens betalning av sjukersättning påverkar deras anställningstrygghet.
    Det borde vara någon form av privat försäkring som borde gälla. Sedan har hela svenska
    arbetsmarknaden bytt skepnad, pensionssystem, där makthavare gläds bakom skygglappar,
    och på rent djävulstyg, försöker lura av svenska folket deras tänkande…Nog borde vi alla
    resa på oss.

  7. z999 skriver:

    Rune:
    ”Alltså inga jobb för oss gamlingar som har blivit utsparkade från nerlagda företag och inte heller för ungdomar som saknar utbildning eller läshuvud för att skaffa en sådan.”

    Felet är egentligen att det är för många som konkurrerar inom den typen av jobb som du menar. Jag har också levt på den tiden då det fanns såna jobb tillgängliga alltid, men nu importerar vi människor som suger upp dom jobben samt möjligheten att skapa fler såna jobb.

    ”Kan ett samhälle som saknar arbetsuppgifter för stora befolkningsgrupper hålla ihop i längden?”

    Nej, det kan det verkligen inte.

  8. Sven-Olof skriver:

    Tillverkningsjobben lämnar Sverige i allt snabbare takt. De flyttas till låglöneländer.
    Svenska företag lägger ut mer av forskning och utveckling, på institutioner och företag i låglöneländer. Svenska företag, använder i större och större utsträckning utländsk arbetskraft och utländska samarbetspartners för marknadsföring, ekonomisk uppföljning och ledning.

    Framtidsjobben, tjänstesektorn, kan vi som nation inte leva av. Inget värde skapas av att vi klipper gräset, och passar hunden åt varandra.

    Så vad ska svensken arbeta med, i framtiden?

  9. Frasse skriver:

    Sven-Olof:
    ”Inget värde skapas av att vi klipper gräset, och passar hunden åt varandra.”

    Här kan jag inte hålla med! Vad är skillnaden mellan gräsklippning och att gå till frisören, äta ute på restaurang eller få massage? Värdet ligger hos köparen. Tycker jag att det är värt 70kr att äta ute istället för att lägga 30 minuter och 30 spänn på att äta hemma så finns det ju ett värde i detta för mig. Samma sak med städning eller liknande. Att sen denna typ av ”livskvalitetsförhöjare” inte går att exportera på samma sätt som Volvolastbilar är dock en annan sak.

  10. Sven-Olof skriver:

    Frasse, jag är ingen nationalekonom men, så en del av min argumantation kan säkert halta lite, men det jag menade var följande. I och med att svensk exportindustri får svårare på den internationella marknaden, så får vi som nation svårare att upprätthålla välfärd och ekonomisk utveckling.

    Dagens situation, med extremt höga priser på råvarumarknaden, är lite av konstgjord andning för Sverige.
    Med en ”normal” utveckling på råvarumarknaden, hade vi haft betydande problem, inte minst pga av handelsunderskottet som då skulle komma som ett brev på posten.

    Vi kan jämföra oss med USA , som har ett växande handelsunderskott, låg eller ingen tillväxt, och enorm statsskuld. Många ekonomer pekar nu på att dollarn är kraftigt övervärderad. Ett fall på upp till 30-40% är enl vissa inte orealistiskt, på sikt. Den effekt som detta skulle få, på hushållens köpkraft, och statens skatteintäkter, kan säkert någon lämpad ekonom beskriva bättre. Boven i dramat, är såvitt jag kan bedömma, med mina lekmannakunskaper, handelsunderskottet.

    Det jag menade var att Sverige står inför samma problem.. Med en växande inhemsk ”tjänstesektor” och ett allt större behov av att importera allt från livsmedel till kylskåp, kommer att skapa ett gigantiskt handelsunderskott.

    Jag inser som sagt att jag inte är någon nationalekonom, men.
    Jag tror det är absolut nödvändigt att upprätthålla en stor exportindustri. Antingen av varor, råvaror och tjänster. eller av kunskap.

    Att köpa livets nödvändigheter, på en allt snabbare växande världsmarknad, och betala med en allt svagare Svensk krona, startar en negativ spiral, som blir mycket svår att ta sig ur.

    Jag tror att det är bättre för landet, att genom skattelättnader och reformerad arbetsmarknadslagstiftning, behålla en stark exportindustri, istället för att ge skattelättnader till hundpassning och gräsklippning.

    MVH Sven-Olof

  11. Joppe skriver:

    ”Dagens situation, med extremt höga priser på råvarumarknaden, är lite av konstgjord andning för Sverige.
    Med en “normal” utveckling på råvarumarknaden, hade vi haft betydande problem, inte minst pga av handelsunderskottet som då skulle komma som ett brev på posten. ”

    Men priserna på råvarumarknaden är ju lika mycket som utflyttning av vissa industriföretag ett resultat av globaliseringen. Efterfrågan från de länder som nu i rasande takt industrialiseras driver upp priserna på råvarumarknaden. Vi ska inte vara alltför pessimistiska. Sverige har goda möjligheter att utveckla teknik som kan exporteras och generera exportintäkter till vårt land. Lönerna ökar också kontinuerligt i vår omedelbara närhet i de fd. sovjetstaterna samt även i länder som Kina och Indien. Detta minskar incitamenten att förlägga industri utomlands. Om 20 år kommer de baltiska staterna inte att ligga efter oss i levnadsstandard lönenivåerna vara i paritet med våra.

    Det går jävligt snabbt nu med sanslösa tillväxttal. Sedan så är det helt naturligt att industrin idag sysselsätter allt färre människor. Vi kan ju faktiskt inte ha hur mycket prylar som helst och då industrin ständigt automatiseras och robotiseras så minskar behovet av arbetskraft i denna sektor. Framöver kommer därför framförallt tjänstesektorn att expandera. Jag tror att antalet restaurangbesök kommer att öka markant i framtiden. Redan idag så förefaller det vara så att många ungdomar i mycket högre grad än tidigare generationer äter mat på restaurang istället för att tillaga den själv.

    Att bevista restaurang är idag inte någon lyx som människor bara unnar sig vid ytterst få högtidliga tillfällen som förr. Personligen så bevistar jag restaurang flera gånger i veckan idag och äter där min lunch medan jag på helgerna gärna tillsammans med vänner äter någon läckrare anrättning på någon krog. Detta är något som jag inte tror att man för säg 2 generationer kunde göra om man inte tillhörde något synnerligen välbeställt samhällsskikt. Så tjänstesamhället är på tillväxt och industrisamhället håller på att fasas ut. Framöver kan man väl räkna med att industrin kommer att sysselsätta något fler människor än jordbruket idag. Vi andra får vår utkomst i en mycket diversifierad tjänstesektor.

  12. Marcus F skriver:

    ”Med en växande inhemsk “tjänstesektor” och ett allt större behov av att importera allt från livsmedel till kylskåp, kommer att skapa ett gigantiskt handelsunderskott.”

    I absoluta tal ökar säkerligen importen, men så gör även exporten. Sverige har idag stora handelsöverskott, så där behöver vi inte vara särskilt oroliga. Och vi får inte glömma att på lång sikt så måste handelsbalansen vara noll. Export existerar för att kunna finansiera import.

    En växande tjänstesektor är ingenting unikt för Sverige, det är ju så hela väst utvecklats de senaste decennierna. Och som du själv skriver så kan man exportera tjänster och kunskap, vilket också sker i ökande grad.

    Det viktiga för Sverige är inte att med näbbar och klor kämpa för att hindra varje enskilt arbete att lämna Sverige. Med svenska lönenivåer är det många gånger omöjligt att konkurrera med låglöneländer när det gäller okvalificerade jobb.

    Det vi måste lägga vikt vid är att vi ligger i framkant, har god kompetens och kvalitet på det vi gör, hittar våra nischer osv. Vi måste helt fokusera på det vi kan göra bättre än andra. Vi måste även se till att utbildningsväsendet utformas mer efter de behov arbetsmarknaden har.

  13. Sven-Olof skriver:

    Marcus F. Det jag är rädd för, är att vi lämnar alla dom som är beroende av okvalificerade arbeten, i sticket.
    Kan det inte vara bättre, att bibehålla dessa i produktiv sysselsättning, än att de ständigt skall snurra runt i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utbildningar de inte kan tillgodogöra sig/alt de inte behöver, eller a-kassa.
    Det måste väl ändå vara bättre att dessa människor återfinns på meningsfulla arbeten, men kanske med lägre arbetsgivaravgifter, och övriga subventioner.
    Det jag menar är inte att vi skall skapa en gigantisk, bidragsberoende, arbetsmarknadspolitisk industrikoloss. Men. Vad ska de i framtiden arbeta med?
    Kommer alla att rymmas inom tjänstesektorn?

    MVH Sven-Olof

  14. Knute skriver:

    Mycket intressant diskussion. Om SD ska lyckas är det sånt här som måste fram. ”Svenska folkets trygghetsnoja som inte tillåter en borgerlig politik”, för att citera Kvalle i Mossatresk. Detta upptäckte Reinfeldt och Borg och kör med en modifierad sossepolitik som inte skiljer sig så värst från Sverigedemokraternas, bortsett från invandringsfrågan. Lär av systerpartierna i Norge och Danmark som är borgerliga, inte socialistiska. Förr eller senare måste partiet ta ställning i regeringsfrågan, se på Miljöpartiet. Det finns ingen vej udenom.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: