“Afrikansk fragmentering skapar tillväxtproblem”

Afrika kontinent ansiktenDen ständiga afrikanska tillväxt- och välståndsproblematiken har sin bakgrund i förklaringar som inte alltid passar den i västerlandet etablerade politiska korrektheten. MF förklarar problematiken. Att ett mångkulturellt, heterogent samhälle är det mest dynamiska, skapande och tillväxtfrämjande alternativet tycks närmast vara ett axiom för vårt svenska etablissemang. Även inom intellektuella kretsar är detta något man ogärna petar i, vilket har lett till att forskningen om de negativa effekterna av mångkulturens intrång i västvärlden är tämligen mager. Blickar man däremot bortom våra gränser finns intressanta teorier att tillgå. För 50 år sedan befann sig många av dagens asiatiska NIC:s (Newly Industrialized Countries), såsom exempelvis Sydkorea och Thailand, på samma desperat låga nivå som länderna i Afrika. Man saknade dessutom i mångt och mycket de rika naturresurser som många afrikanska länder blivit berikade med. Utvecklingsmöjligheterna ansågs som dystra, men de senaste decenniernas utveckling har i dessa NIC:s varit explosionsartad. Samtidigt har tillväxten i Afrika stagnerat. Vad beror detta på?

Det finns naturligtvis inte ett svar på denna fråga, som är oerhörd komplex. Som nationalist är det dock intressant att notera vad forskarna Easterly och Levine nått för slutsats vad gäller deras utvecklingsekonomiska forskning i Afrika. De menar att Afrikas etniska fragmentering är en huvudförklaring, förmodligen den allra viktigaste, till kontinentens svaga utveckling. De menar att etnisk homogenitet förvisso i sig själv inte skapar tillväxt, men att den däremot väsentligt underlättar skapandet av en tillväxtfrämjande ekonomisk politik. En viktig anledning är det som Sverigedemokraterna alltid påpekat: olika etniska grupper leder till olika intressen i samhället och inre nationella stridigheter när det gäller att fördela resurser. Dessa problem slipper emellertid de överlag etniskt homogena asiatiska staterna, som haft möjlighet att i enlighet med enhetliga normer och värderingar bygga upp sina respektive länder med relativt stabila institutioner. Man har lagt stor vikt vid att utveckla inhemska institutioner och byggandet av humankapital genom en bra utbildningspolitik.

Att många afrikanska länder är så etniskt diversifierade beror till en betydande del på deras historia. Många av Afrikas länder fick sina gränser uppdragna av kolonisatörer, som inte tog hänsyn till att gränserna skar rakt genom olika etniska grupper (Samma problembild ser vi i Irak idag, när ockupationsmakten försöker hålla ihop landet som en enhet, trots tre stora folkgrupper med olika intressen). I Afrika går det dock att finns vissa ljusglimtar. Ett anmärkningsvärt sådant undantag är Botswana, som under flera decennier legat på en mycket hög årlig tillväxt på i genomsnitt 7-8% av BNP. Hur kan då detta vara möjligt? En huvudanledning är troligen att landet är förhållandevis etniskt homogent.

Easterly och Levine fann att det mellan helt homogena och helt heterogena stater (alltså, de två extremerna) årligen skilde i genomsnitt 2,3 procentenheter i tillväxttakt. Denna effekt beror då alltså på den ekonomiska politiken, vars förutsättningar är bäst under etnisk homogenitet. Sverige och övriga Västeuropa består förvisso sedan länge av utvecklade ekonomier, men man kan fortfarande dra lärdom av forskningen i Afrika: etniskt differentierade länder skapar ett inre tryck som med stor sannolikhet leder till en icke optimal politik, åtminstone då man når en situation där flera folkgrupper blir jämnstarka. ”Sverigedemokraterna strävar på lång sikt efter ett homogent samhälle.” (ur befolkningspolitiska programmet), vilket i min mening är en oerhört sund inställning med detta i åtanke.

Ett stabilare och mer utvecklat Afrika skulle inte bara vara positivt för kontinenten själv. Sannolikt skulle det leda till minskade invandringsströmmar till Sverige och Europa och möjligen även till ett underlättande av frivillig återvandring. Afrikas problem är dock enormt svårlösliga. Möjligen är skapandet av nya befolkningsmässigt homogena nationer, som då skulle ersätta dagens mångkulturella stater, ett nödvändigt steg. Hur detta politiskt skulle gå till är dock väldigt svårt att se. Som nationalist är det emellertid en utveckling jag passivt hoppas på. Kombinerat med mer välriktat bistånd och en rättvisare handel, där Europa måste ta större ansvar, kan det förhoppningsvis leda Afrika in på en ny väg. Det ligger, som nämnt, även i vårt egenintresse.

MF

Källor:

  • Bigsten, A. (2003) “Utvecklingens ekonomi och politik”
  • Easterly, W. och Levine, R. (1997) “Africas Growth´s Tradegy: Politics and Ethnic Divisions”
Annonser

2 Responses to “Afrikansk fragmentering skapar tillväxtproblem”

  1. Dumle skriver:

    Ett annat intressant faktum är att Afrika så sent som i början på 1950-talet var självförsörjande på livsmedel. Alltså omfattande svältkatastrofer var betydligt mer sällsynta än idag. Medan övriga världen ( minus arabvärlden ) traskar på och utplånar fattigdom och svält genom ökad handel och stigade välstånd sackar Afrika efter. Orsaken beror inte på gammal kolonialhistoria eller extremt taskiga förutsättningar, som SD-blogg nämner har många afrikanska mycket goda förutsättningar för jordbruk och handel. Eftersom kulturell blandning av olika folkslag är positivt för ekonomisk utveckling enligt det svenska etablissemanget ligger de i framkant även där. De sista 30 åren har också västvärlden formligen dränkt kontinenten i biståndsmiljarder till resultatet av ……..

  2. Carina skriver:

    Angående Afrikas problematik

    Afrika står inför många stora problem.

    Den rikare delen av världen har genom olika ekonomiska bidrag försökt hjälpa den utarmade kontinenten, utan större resultat.

    Är det inte på tiden att biståndsgivarna ställer krav på biståndstagarna ?

    Biståndstagrna själva borde få lämna in projektplaner för vad det ekonmiska biståndet ska användas till, och hur pengarna på lång sikt kan stödja respektive lands ekonmiska tillväxt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: