Politiska partier och folkrörelser för vår tid

Tråkiga senvinterdagar kan få folk att göra allt möjligt konstigt. Själv är jag en lugn person och mina infall blir därefter: Jag har roat mig med att undersöka hur många väljare de större svenska partierna har per betalande medlem, samt spekulerat kring vad siffrorna kan betyda och vad framtiden har att erbjuda.

Det rör sig så klart om ungefärliga siffror och vilda gissningar kring vad de betyder. Inget går att säga säkert. Men oj, vad roligt det är.

Till att börja med ska man ha klart för sig att tanken om partierna som folkrörelser nu för tiden är just en tanke. Utvecklingen sedan 60-talet har varit att antalet medlemmar sjunker. De senaste åren har dock de mindre partierna verkat stabiliseras på en ganska låg nivå. Det gäller också för miljöpartiet som saknar historia.

När det gäller socialdemokraterna, centern och moderaterna så minskar de fortfarande snabbt. Om inget märkligt inträffar så kommer socialdemokraterna och centern också att fortsätta göra det. Moderaterna har varit inne i en högkonjunktur det senaste året, men jag sätter en femma på att de kommer falla tillbaka de kommande åren.

Om vi då går över till det intressanta: Sverigedemokraterna hade vid årsskiftet ca 2500 medlemmar, vilket ger 65 väljare per medlem sett till valresultatet. För Moderaterna är samma siffra ca 24 och för Socialdemokraterna ca 17,5.

Sverigedemokraterna är alltså ett litet parti med många väljare. Naturligtvis kan man tänka sig flera förklaringar till det: Partiet växer just nu och det är i allmänhet säkert enklare att börja med att rösta innan man blir medlem, det lättare att visa sitt missnöje med den rådande politiska situationen genom att rösta på sd än genom att bli medlem i partiet (det senare får anses vara minst sagt socialt stigmatiserande), osv.

Men jag skulle gissa på att både Socialdemokraterna och Moderaterna i framtiden kommer ha färre medlemmar per väljare. Det vill säga, de svenska partierna kommer att bli mindre av rörelser och mer av politiska organisationer som erbjuder väljare politiska ledare och politiska lösningar.

För Sverigedemokraternas del är det möjligt att medlemsantalet kommer växa något snabbare än antalet väljare fram till efter nästa val, men det beror på partiets speciella omständigheter. Säg att vi efter nästan riksdagsval har 10 000 medlemmar och 8 % i valet. Det skulle ge omkring 50 väljare per medlem beroende på hur stor den röstberättigade delen av befolkningen är, hur många som röstar, osv.

Hela ovanstående resonemang är alltså mycket ungefärligt, men jag tror att de flesta skulle hålla med om att det speglar verkligheten ganska bra.

Vad ska man säga om det? Ja, jag är inte alls helt förtjust i idén om politiska folkrörelser så som exempelvis socialdemokratin har sett saken; att börja i unga örnar och sluta som finansminister är inget som känns helt bra. Och det beror så klart inte på att jag har något emot rörelser av den typen, tvärtom anser jag att vi behöver fler kyrkor, idrottsföreningar, nykterhetsrörelser, och allt vad ni vill.

Nej, saken är den att jag inte är överväldigad inför tanken på att det civila samhällets organisationer är politiska, och dessutom politiska partier. Jag anser inte att det är politikers och partiers uppgift att gripa in människors familjeliv och privatliv på det sättet. Tanken är till och med lite motbjudande.

Och jag tror också att partierna i framtiden kommer att ha, och kanske redan idag har, en något annorlunda roll. De kommer att vara samlingsplatser för politiskt engagemang och för människor som vill engagera sig politiskt. Sedan kommer de människorna att bli tvungna att presentera lösningar och ledarskap för folket.

Men problemet i detta är att det svenska politiska systemet är inte riktigt gjort för denna typ av politik. Svenska politiska partier är uppbyggda på att den interna organisationen ska driva fram frågor, något som helt enkelt inte fungerar när antalet medlemmar sjunker. Då får vi istället en situation där partitoppen gömmer sig och sedan presenterar en färdig partiledarkandidat som alla bara har att acceptera.

Det sista var så klart bara ett exempel. Men det behövs mer öppenhet i svensk politik. Det här inga små frågor och jag är inte helt säker på vad lösningarna är, men det sådant som vi måste fundera på.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: